Stor konsumtion av läsk eller andra drycker med tillsatt socker kan ha betydelse för utvecklingen av prostatacancer. Det visar en ny studie från Lunds universitet.
- Hos de män som drack mycket läsk eller andra drycker med tillsatt socker såg vi en ökad risk för prostatacancer med ungefär 40 procent, berättar Isabel Drake, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.
Isabel Drake anser inte att resultaten i nuläget föranleder särskilda kostråd till bredare grupper av män. Det krävs först mer kunskap och ett fastställande av orsakssamband, dvs. att konsumtionen av läsk m.m. verkligen är det bakomliggande skälet till att personerna insjuknade. Därtill finns det redan andra hälsorelaterade skäl som talar för att begränsa intaget av läsk, bullar och kakor.
Sambandet trädde fram när forskarna granskade män som diagnosticeras med prostatacancer efter att ha uppvisat symtom på sjukdomen, dvs. ej män som upptäckt cancern genom s.k. PSA-test vid rutinhälsokontroll. I de flesta fall var det allvarligare former av prostatacancer som kräver behandling.
I genomsnitt hade de som drack mycket sötade drycker ett intag på ungefär motsvarande en 33 centilitersburk/flaska varje dag.
- Med tanke på att läskkonsumtionen ökat kraftigt över tid finns det goda skäl att fortsätta och fördjupa studierna, säger Isabel Drake.
Fyndet ingick i en vetenskaplig studie där relationen mellan prostatacancer och intag av kolhydratrika livsmedel studerades. Ett brett urval livsmedel undersöktes, alltifrån raffinerade och sockerrika produkter till fiberrika livsmedel med fullkorn. Inget samband med fiber/fullkorn eller totalt kolhydratintag upptäcktes.
Förutom kopplingen till läsk och andra drycker med tillsatt socker hade även män som åt mycket sötade frukostflingor, bullar, kakor samt ris och pasta förhöjd risk för prostatacancer. Här konstaterades samband även bland de män som upptäckt cancern efter PSA-test. Män som åt dessa livsmedel insjuknade företrädesvis i mildare varianter av prostatacancer, som oftast inte behöver behandlas.
Underlaget till forskningen utgörs av drygt 8 000 män från Malmö i åldern 45-73 år, som deltagit i befolkningsstudien Malmö Kost Cancer. Bl.a. har de genomgått medicinska undersökningar och fört kostdagbok.
- I framtida projekt planerar vi att undersöka möjliga samband mellan kost och gener. Mer kunskap om och hur kost och gener samverkar i utvecklingen av prostatacancer skulle kunna öppna dörren för riktade kostråd till vissa högriskgrupper, säger Isabel Drake.
Tidigare studier från andra forskare har bl.a. visat att män som utvandrat från Kina och Japan till USA i högre grad drabbats av prostatacancer än jämnåriga i hemländerna, vilket indikerar att kosten eller andra ändringar i livsstilen kan ha betydelse.
Studien:
Dietary intakes of carbohydrates in relation to prostate cancer risk: a prospective study in the Malmö Diet and Cancer cohort publiceras i tidskriften American Journal of Clinical Nutrition;
http://ajcn.nutrition.org/
Mer information:Isabel Drake, doktorand i nutritionsepidemiologi vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Tel 073-696 21 87, isabel.drake@med.lu.se
Fakta/ProstatacancerProstatacancer är en av de allra vanligaste cancerformerna som drabbar ca 10 procent av svenska män. Trots omfattningen och sjukdomens allvarlighetsgrad saknas ännu förebyggande behandlingsalternativ och långsiktiga botemedel som är tillräckligt effektiva. Den vanligaste kontrollmetoden idag är ett s.k. PSA-test, men det är en utbredd uppfattning att det är en alltför trubbig metod. Många män låter sig opereras i onödan, med risk för olika negativa biverkningar, menar kritikerna. Bland dem som behandlas med s.k. androgen blockad mot svårare former av prostatacancer återkommer dessutom cancern oftast inom några år och då finns inga verkningsfulla botemedel.
