Nu finns det en tydlig måltavla för behandling av akut bukspottkörtelinflammation. Det menar forskare vid Lunds universitet som har upptäckt att ett välkänt protein spelar en central roll för utveckling av sjukdomsförloppet. Troligen har proteinet stor betydelse även för uppkomsten av andra inflammatoriska sjukdomar.
Forskningsresultaten publiceras nu i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Gastroenterology.För mycket alkohol och gallsten är kända riskfaktorer för akut bukspottkörtelinflammation (akut pankreatit). Men hittills har det saknats en förklaring till vad det är som faktiskt händer i kroppen när akut pankreatit uppstår.
Aktuell forskning visar dock att calciumkänsliga proteiner som finns i våra kroppar, t.ex. calcineurin, främjar uppkomsten av inflammation, men inte exakt hur.
Henrik Thorlacius och Maria Gomez på universitetets institution för kliniska vetenskaper i Malmö har utforskat detta närmare. I fokus står en familj proteiner med koppling till calcineurin, NFAT, vars roll i samband med akut pankreatit inte har undersökts tidigare.
- Proteinet hade en oväntat stor roll för utveckling av inflammation i bukspottkörteln. Nu finns det en tydlig måltavla att sikta in utvecklingen av medicin och behandling på, säger Henrik Thorlacius, professor i kirurgi vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.
I försök på möss fann forskarna att NFAT kan kopplas till akut pankreatit på flera vis. NFAT, och särskilt varianten NFATc3, visade sig bl.a. reglera aktiviteten hos trypsinogen (ett förstadium till matspjälkningsenzymet trypsin) som kan påverka risken för akut pankreatit. Aktivering av NFATc3 gynnade dessutom på andra vis uppkomsten av inflammation samt vävnadsskador i bukspottkörteln.
- I studien såg vi att även kroppspulsåder, mjälte och lunga påverkades. Resultaten tyder därför på att NFAT-proteinet har betydelse för uppkomsten av inflammatoriska sjukdomar på ett mer generellt plan, berättar Henrik Thorlacius.
Kunskapen öppnar nya möjligheter för forskning kring behandling och medicin, både för akut pankreatit och för andra akuta inflammatoriska sjukdomar. Det skulle till exempel kunna gälla blodförgiftning och tarmsjukdomar, menar Thorlacius.
- Ett verkningsfullt preparat behöver en substans som stoppar aktiveringen av NFATc3 utan att orsaka svåra biverkningar, säger han.
NFAT-proteinerna fungerar som s.k. transkriptionsfaktorer vilket innebär att de kan bindas till kroppens DNA och reglera uttrycket av specifika gener i olika celler. Sedan tidigare förknippas de framför allt med immunceller.
Mer informationHenrik Thorlacius, professor i kirurgi vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, och läkare vid Skånes universitetssjukhus, 070-34 55 150, henrik.thorlacius@med.lu.se
Maria F. Gomez, docent i fysiologi vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds Universitet, 070- 222 62 16, maria.gomez@med.lu.se
PublikationArtikel, titel: NFATc3 Regulates Trypsinogen Activation, Neutrophil Recruitment, and Tissue Damage in Acute Pancreatitis in Mice
Publicerad i: Gastroenterology
Fakta/Akut bukspottkörtelinflammation (akut pankreatit)
Bukspottkörteln bildar olika ämnen, enzymer och hormoner, som är nödvändiga för att bryta ner maten och för att sockerhalten ska vara på lagom nivå.
Inflammation kan vara både kronisk och akut, gemensamt är att ingen hittills kunnat förklara orsakerna bakom sjukdomen. Högt alkoholintag och gallstenar är kända riskfaktorer.
Varje år drabbas en av tusen i Sverige av bukspottkörtelinflammation, vilket innebär ca 9 000 sjukdomsfall. Av dessa blir 10-20 procent svårt sjuka med risk för dödlig utgång. Effektiva läkemedel saknas.
