Vissa arter av humlor riskerar att inte överleva i det skånska slättlandskapet. Enligt en ny avhandling från Lunds universitet tycks humlorna svälta ihjäl mitt i sommaren innan de har hunnit föröka sig. Detta kan få negativa effekter även för jordbruksgrödor och vilda växter som är beroende av insekternas pollinering.
Biologen Anna Persson har i en färsk doktorsavhandling från Lunds universitet studerat läget för olika humlor i Skåne. Resultaten visar att humlor i så kallat förenklade, rationaliserade, landskap på slätten klarar sig bra i maj och juni, så länge raps och träd blommar. Men redan i mitten av juli har antalet humlor minskat kraftigt.
– Sannolikt sker denna minskning innan flertalet arter hunnit föröka sig, och alltså är återväxten av humlor i slättbygden starkt hotad, säger Anna Persson.
Under 1900-talet har många grupper av organismer knutna till jordbrukslandskapet minskat kraftigt i utbredning och antal. Det anses allmänt att långtgående intensifiering och strukturrationalisering av jordbruket ligger bakom. Bland insekter är minskningen av vilda bin, varibland humlor ingår, särskilt oroande eftersom dessa är viktiga pollinerare av både grödor och vilda växter i de flesta av världens ekosystem.
Anna Persson påpekar dock att det finns skillnader mellan olika arter av humlor. Arter som är aktiva tidigt på säsongen, bildar stora kolonier, bygger sina bon under mark, eller som är aktiva under en kort period, kan föröka sig lika väl i förenklade som i komplexa landskap. Motsatsen, alltså arter som blir aktiva först på försommaren, bildar små kolonier, bygger bon ovan mark, eller har en lång aktivitetsperiod, klarar sig betydligt sämre i förenklade jämfört med komplexa landskap. Forskningsresultaten antyder att dessa humlor lider brist på föda i förenklade landskap.
För att gynna humlor och andra vilda bin är det enligt Anna Persson brådskande att satsa på åtgärder som ökar tillgången av blommande växter i landskapet, särskilt i slättbygd. Blommor måste finnas tillgängliga från vår till sensommar, och blomrika miljöer måste ligga tillräckligt tätt. Anna Persson menar att det generellt sett vore önskvärt med ett mer komplext landskap för att gynna biologisk mångfald och därigenom de ekosystemtjänster som vilda organismer erbjuder samhället. Detta skulle kunna öka den ekologiska hållbarheten inom jordbruket. Man bör även uppmärksamma de positiva effekter som blomrika privata trädgårdar kan ha på biologisk mångfald, både i urbana miljöer och på landsbygden, anser hon.
Avhandlingen läggs fram vid Lunds universitet fredagen den 13 maj.
