Fotboll

Fotboll -- det är ingen flyktig hobby på lediga stunder. Det är en last från vaggan till graven. Ett liv utan fotboll skulle jag vara villig att slumpa bort för en spottstyver. För det skulle vara ett tomt, fattigt och innehållslöst liv utan högtidsstunder, ett liv utan lycka, ett liv utan lidande. Och ett så'nt liv vore ändå ingenting att ha.

Livet självt är som en fotbollsmatch och en fotbollsmatch är som livet självt. Fotboll -- det är den mänskliga tillvaron på liv och död, koncentrerad till nittio minuter och till ett område som inte behöver vara mer än hundra meter långt och sjuttio meter brett, där bebyggelsen inskränker sig till några målstänger och fyra hörnflaggor, där lag och rätt representeras av en herre med visselpipa och två herrar med flaggor, och där inte en ställs mot tio utan elva mot elva. Och där bollen -- denna magiska tingest, leksakernas leksak -- är allas öde.

Fotbollen är hela den civiliserade världens egendom. Fotboll är samma evangelium överallt -- bland Nova Zemlas fjäll och i Ceylons brända dalar, under Kanarieöarnas vajande palmer i stekande sol, i Londons grå fogg i kulet höstrusk, på Tromsös snätäckta slätter i vintrig kyla och på Solnas sviktande gräsplättar i vårig yra.

Fotboll är det levande, fria fältets schack, och samma regler gäller både vid nordpolen och vid ekvatorn, både för indiska barfotalassar och kaukasiska stövelknektar. Även om nu amrisarna -- som äntligen tycks ha blivit lika heltända på läderkulans alla möjligheter som den övriga världen -- naturligtvis klåfingrigt försöker tumma lite' grann på gällande regler i den förmodligen vällovliga avsikten att göra den vidunderliga fotbollsshowen ännu mera färgstark, attraktiv och publikvänlig, om nu detta över huvud taget är möjligt. Vi får väl se.

Fotboll är en uppfinning av ett geni -- större än Einstein, Euklides och Gutenberg tillsammans.

Fotboll är ett spel till gudarnas ära och ingen skall inbilla mig att det bara är en tillfällighet att hela vår arma
jord fått formen av en väl pumpad fotboll. Bollen är solens och jordens symbol och därmed också livets och människornas.

Fotboll är vardagsmänniskans poesi och dess dova dunsande den ljuvaste musik. En fotbollsspelares rena träff på en läderkula ljuder skönare än violinens toner, inget strängaspel kan få en så'n klang som en centers nick på en väl avvägd ytterpassning. Fotboll -- det är en ändlös kedja av variationer på ett outtömligt tema. Ingen spark är lik någon annan spark, ingen raffinerad frispelning, inget artisteri i denna värld kan gå upp mot den perfekta dämpningen, nedtagningen aven höjdboll. Ingen personlighet kan avslöjas tydligare än en bollsinnad högerinner i sin finurliga dribbling genom ett kämpande försvar. Inget kollektiv kan bli mera sammansvetsat, mera beroende av den inre sammanhållningen och det gemensamma arbetet än en fotbollselva med laganda.

Fotbollen är utan gräns -- den raderar ut politisk småaktighet, river ned sociala skrankor och tricksar sig lekfullt fram mellan alla ekonomiska blindskär. Fotbollen placerar direktören och springschasen på samma våglängd och i samma ringlande kö. Bägge vet att en fotboll kan tala. Och bägge hajar klyket.

Taxeringskalendern väger lätt som ett fjun mot en friplåt till ståplatsläktarn i ett spikat stadion.

Fotbollen är tidlös. Generationer skall komma och generationer skall gå. Men fotbollen skall alltid bestå.

Eller som den brittiske författaren J.B. Priestley -- suveränt har formulerat det:

Fotbollen skapar i fantasin hos oss Iliader och Odysséer. Och vad mera är. Fotbollen gör oss till medlemmar i ett nytt samfund där alla är bröder för en och en halv timme.

Detta är fotboll. /Kerj Jonsson