https://khanacademysvenska.weebly.com/
söndag, september 20, 2020
Tour de France - TADEJ POGACAR WINS ITT AND TAKES THE YELLOW JERSEY
TODAY:
MANTES-LA-JOLIE >
PARIS CHAMPS-ÉLYSÉES
Tadej Pogacar (UAE Team Emirates)
rode to Tour de France overall victory at the age of 21 as he smashed all his rivals for winning the individual time trial to La Planche des belles filles, including Primoz Roglic (Jumbo-Visma) who was touted as the eventual winner of the 107th edition. Tom Dumoulin (Jumbo-Visma) and Richie Porte (Trek-Segafredo) rounded out the stage podium, meaning a move to the final podium as well for the latter.
Trump Presses for New Justice ‘Without Delay’ as Election-Season Battle Looms
The president is likely to nominate a successor this coming week to Justice Ruth Bader Ginsburg, who died on Friday, but Senate Republicans are weighing whether they have the votes to confirm his choice before the Nov. 3 election.
Alicia Keys
Alicia Keys says that her self-titled seventh album will finally reveal “who I am and who I want to be”. The statement is an admission that she’s been holding herself back for years. And who can blame her?
In More Myself, the autobiography Keys published this spring, she gives a powerful account of her hardscrabble upbringing in Hell’s Kitchen, New York. The gifted pianist (who walked away from a scholarship to Columbia University to pursue a pop career) was the only child of a single mother living in a one room apartment, beyond which: “There were pimps and prostitutes everywhere. There were those XXX-theatres everywhere.” As a young woman, she “definitely learned early how to call the least attention to myself possible”. She wore tomboy clothes, avoided bright colours and carried a knife in order to “be separate from that space that I was walking in”.
lördag, september 19, 2020
Tadej Pogačar (UAE Team Emirates) kommer att vinna Tour de France efter en chockartad näst sista etapp.
Hans slovenske landsman Primož Roglič (Jumbo-Visma) hade en ledning på 57 sekunder inför sträckan som avgjorde treveckorsloppet – men tappade sensationellt.
Primož Roglič gick fram till sin yngre kollega och kramade om honom, och gick sedan iväg, skakandes på huvudet. Han hade en betryggande ledning inför etappen och skulle bara ta sig igenom den på samma stabila nivå som han visat upp under tre veckor. Istället tappade han tid från start.
Vändningen är den mest spektakulära i Tour de France sedan Greg LeMond tog sig förbi Laurent Fignon på den sista tempoetappen 1989 och totalvann med åtta sekunder.
– Min dröm var att bara vara med i Touren. Och nu har jag vunnit, sade Pogačar.
Richie Porte, Trek-Segrafredo, tog sig samtidigt upp på tredje plats i totalen, där han petar ner Miguel Ángel ”Superman” López, Astana, till sjätte plats.
Porte kom trea på etappen, Tom Dumoulin i Jumbo-Visma var tvåa.
Venus (Källa NYT)
It’s been a while — like, forever — since anyone claimed to have discovered life on Venus.
And truth be told, the scientists who announced on Sept. 14 the discovery of phosphine, a gas, in Venus’s atmosphere did not claim to have discovered life, either — only that they could not think of anything that might have produced it other than microbes in the clouds. “We’re not saying we discovered life on Venus,” Sara Seager of the Massachusetts Institute of Technology said in an interview a few days before the announcement.
On Earth, anyway, the only natural source of phosphine is microbes; the gas is often associated with feces. But it would hardly rank as a surprise to find out that scientists don’t know everything there is to know yet about the geochemistry of Venus, our nearest but rarely visited neighbor in the solar system.
Nor would it be the first time that the search for life on another planet has foundered on ignorance of the local chemistry. Experts still argue whether some experiments on the Viking landers in 1977 detected signs of life on Mars, but the main lesson from that adventure was that scientists had tried to run on Mars before learning to walk there: They went looking for Martian biology before they had mastered Martian chemistry.
One of the strengths of science is that interpretations can turn on a dime with the addition of more data. In the case of Venus, opinion has turned and turned again.
In the mythology that served as the narrative backbone of classic science fiction, Venus was often portrayed as a cloudy, swampy rain forest kind of planet — a water world, a plantation world, humid but habitable, in some accounts even inhabited by docile natives. Mars was a dying, desert civilization — a vision promoted in the early 20th century by the Bostonian philanthropist Percival Lowell, who thought he could see canals on Mars.
That was long before either place was actually visited and their inhospitable natures revealed: Venus with its crushing carbon dioxide atmosphere, surface temperature of 800 degrees Fahrenheit and sulfuric acid clouds; Mars with its frozen wisp of an atmosphere. Both of them bone dry, at least on their surfaces.
Venus is the brightest object that most people will see in the sky, after the sun, the moon and the infrequent supernova. It is also the celestial object most likely to be mistaken for a U.F.O.
Venus had another pop culture moment in the 1940s. An all-purpose scholar and psychoanalyst named Immanuel Velikovsky, inspired by biblical accounts of such events as the sun standing still in the heavens, proposed that Venus had been spit from Jupiter 3,500 years ago and had careered through the solar system, sideswiping Earth and dosing it with plague viruses from its comet tail, then collided with Mars before settling into its present orbit. Never mind the laws of celestial mechanics.
The publication in 1950 of Velikovsky’s “Worlds in Collision,” a best seller, scandalized astronomers. As it turned out, Velikovsky’s theory made two correct predictions for all the wrong reasons: that Jupiter is a source of radio noise, and that Venus is hot.
By then, the founders of what would be the American space program had already set their minds and hearts on Mars as the likely abode of life, and the ultimate destination. In 1954, Werner von Braun published a long article in Colliers magazine that was a blueprint for a human expedition to the Red Planet. In a particularly perceptive aside, he anticipated that a century would pass before this happened; lately NASA has been discussing the 2030s as a realistic time frame for such a trip.
Carl Sagan, then a doctoral student at the University of Chicago, provided an accurate explanation for Venus’s torrid temperature, in his 1960 Ph.D. thesis. The planet’s crushing carbon dioxide atmosphere had created a runaway greenhouse effect, he concluded. Venus was a lifeless desert, at least on the ground.
Sagan, who died in 1996, was always optimistic about the prospects for life in the universe, championing the search for extraterrestrial intelligence. In 1967, he and Harold Morowitz, a biochemist at Yale, pointed out that conditions in the clouds of Venus seemed more hospitable, with pressures of just one atmosphere and temperatures of about 40 degrees Fahrenheit, depending on where in the clouds you go, conducive to life.
“If small amounts of minerals are stirred up to the clouds from the surface, it is by no means difficult to imagine an indigenous biology in the clouds of Venus,” they wrote in a paper in Nature.
The notion was not particularly popular. “The idea encountered much resistance and some ridicule back then,” said David Grinspoon, a planetary scientist at the Planetary Science Institute in Tucson, Ariz., who has championed the idea for more than 30 years.
Dr. Grinspoon recalled that when he included a chapter on the plausibility of cloud-based life in his 1997 book, “Venus Revealed,” his publisher pressed him to take it out, contending that such an outlandish notion would tarnish the book. The chapter stayed.
In recent years the discovery of extremophiles, bacteria that live in nuclear reactors, hot ocean vents and other unlikely places, and of exoplanets has spurred new work and ideas about habitable planets. If Mars can have microfossils, why not Venus?
Moreover, Dr. Grinspoon said, new studies of Venus have led to the conclusion that the planet might have lost its oceans rather recently, only 700 million years ago, allowing plenty of time since the formation of the planet for life to have evolved and then escaped to the clouds.
What kind of life would that be? In 2004, Dirk Schulze-Makuch, an astronomer at the Technical University Berlin, in Germany, and his colleagues suggested that microbes floating in the clouds could be coated with a compound called cyclooctasulfur that would act as a sunscreen and convert ultraviolet light into visible wavelengths for photosynthesis.
Earlier this year, Dr. Seager and her colleagues expanded on this idea and sketched out an entire possible life cycle for such organisms. The microbes could inhabit droplets of sulfuric acid in the clouds, they proposed; as the droplets collided and merged, more and more microbes would be enclosed together, metabolize and divide.
Eventually the drops would grow too heavy and rain down from the clouds, but they would evaporate before hitting the ground, causing the microbes to dry out and go dormant.
Dr. Seager noted that Venus is known to have a layer of haze. “It’s very stable, and people don’t know what the particles there are, but they remain suspended for a very long time,” she said. “So I postulated that some of those particles, not all of them, but some of those particles might actually be dried-out life — spores.”
These spores would be light enough to drift back up to the clouds on currents called gravity waves, where they would serve as seeds for new droplets to condense around, restarting the whole cycle.
Dr. Seager pointed out that microbes also exist in Earth’s atmosphere, they just don’t stay aloft as long.
“Well, I definitely would not say there’s life on Venus with certainty,” Dr. Seager emphasized. Among other things, she said, biologists still do not know which intestinal microbes produce phosphine or how they do it.
And what sort of life could endure the kinds of conditions in a sulfur cloud? Probably not the DNA-based organisms that we are, Dr. Seager said.
If it were discovered that nature has an alternative way to produce life, that would be the signal event of 21st-century science. And so the race for new data is on. NASA and other space agencies are considering sending new probes to our long-overlooked twin planet. Yuri Milner’s Breakthrough Foundation, known for its $3 million prizes to scientists, has already said that it will finance research into Venusian life.
If you listen carefully, you can hear a new solar system mythology being born. In this narrative, life emerged on Earth, Venus and Mars back when all three worlds were flush with water. When Mars dried out and froze, the microbes went underground, where they wait to be found by our robot rovers. On Venus they took to the air.
On Earth we occupy a plush, naïve middle ground. Walk through the woods on a summer night and the wall of sound from invisible creatures, crickets and peepers, the white noise of life, is overwhelming.
We know how it will end. In a half-billion years or so, as the sun evolves and brightens, Earth will lose its oceans and go the greenhouse way of Venus. But perhaps life in some form will persist even then. That’s quite a lot to hope for, but a little hope is what we need these days.
Ruth Bader Ginsburg Is Dead at 87
/Swedish:/
Ruth Bader Ginsburg föddes den 15 mars 1933 i Brooklyn i New York som Joan Ruth Bader.
Hon tog examen från det ansedda Cornelluniversitetet i mitten av 1950-talet men studerade även vid prestigeuniversiteten Harvard och Columbia och har varit professor vid flera olika lärosäten.
Gifte sig med Martin D Ginsburg 1954, paret har en dotter och en son. Maken avled 2010.
Hon nominerades av den demokratiske presidenten Bill Clinton till ledamot i USA:s högsta domstol 1993. Domstolens nio ledamöter utses på livstid och hon var domstolens andra kvinnliga ledamot efter Sandra Day O'Connor./Svenska Dagbladet
/Swedish:/
Donald Trump får nu en chans att göra en tredje nominering till Högsta domstolen. Om hans nominering godkänns av senaten kan det påverka amerikansk politik i en konservativ riktning i flera decennier framåt. Ruth Bader Ginsburg var domstolens mest liberala röst och hennes juridiska karriär har präglats av ett principfast stöd för kvinnors rättigheter. Trump har tidigare i år sagt att han kommer att försöka tillsätta en ny domare som kan flytta domstolens politiska tyngdpunkt rejält till höger. Han har bland annat nämnt de republikanska senatorerna Ted Cruz och Tom Cotton, som tillhör partiets nationalistiska högerkant./Dagens Nyhter/
fredag, september 18, 2020
Det är en myt att hälsosam mat är dyrare än skräpmat. Många näringsrika livsmedel är skonsamma för plånboken – och ger ett lågt klimatavtryck. Här är maten som ger mest näring för pengarna. /SvD
Näringsfysiologen Kristina Andersson tipsar om smartaste maten – utifrån hälsa, planet och plånbok.
7. Lök – bortglömd och bättre än vi tror
Löken glöms ofta bort när vi pratar om hälsosam mat, menar Kristina Andersson.
– Kanske för att man inte äter så mycket av den. Men löken innehåller faktiskt många viktiga och hälsobringande näringsämnen och är dessutom billig, fastslår hon.
Rödlöken är extra näringsrik, eftersom den innehåller mycket antioxidanter. Även vitlöken har en stor mängd antioxidanter, trots att den inte har någon starkare färg, enligt Kristina Andersson.
– Vitlök har en virusdödande effekt och den innehåller många intressanta vitaminer och ämnen som kalcium, järn och selen.
Lök har en relativt lång säsong, då purjolök och andra mer skira sorter kommer under sommaren och de mer robusta under höst och vinter.
Tillagning gör lök mer skonsam för magen för dem som har problem med det.
– Lök i matlagningen är ett enkelt och billigt sätt att förhöja smaken på en måltid. Vad skulle till exempel en omelett vara utan lök?
2 / 7
6. Kål – gott och billigt skydd mot cancer
Kålgrönsaker som vitkål, grönkål, rödkål, broccoli och brysselkål har alla gemensamt att de är billigare, mer klimatsmarta och mer näringsrika än de vanliga ”salladsgrönsakerna”.
– Dessutom innehåller de svavelinnehållande ämnen som har skyddande effekt på cancer, säger Kristina Andersson.
Det är också orsaken till att det luktar lite extra om man släpper sig efter att ha ätit kål. Den som får problem med magen av kål bör tillaga den istället för att äta den rå, råder Kristina Andersson.
Att kål odlas i Sverige gör den klimatvänlig och precis som med rotfrukter lämpar den sig bättre för förvaring än många andra grönsaker.
Frysta kålgrönsaker är också väldigt klimatsmarta, då de håller längre än färska och enligt Kristina Andersson behålls näringsämnena väldigt väl när de är frysta.
3 / 7
5. Potatis – bespottad knöl värd upprättelse
Många är rädda för att äta potatis, men det är dags att ge potatisen en upprättelse efter att så många år ha blivit bespottad av ”diet-världen”, tycker Kristina Andersson.
– Potatis toppar faktiskt listan över de livsmedel som mättar mest per kalori. En anledning är just att det inte är så kaloririkt, menar hon.
Och att potatis är prisvärt är det nog ingen som ifrågasätter.
– Du får väldigt mycket näring för pengarna, säger Kristina Andersson.
Att potatis odlas i Sverige gör den även klimatsmart. I jämförelse med andra råvaror hamnar potatis väldigt lågt när det gäller klimatavtryck.
Ett tips är att äta kokt potatis kall.
– Då får du en jämnare blodsockerkurva, blodsockret stiger långsammare och du håller dig mätt och pigg under längre tid, säger Kristina Andersson.
4 / 7
4. Rotfrukter – har många fördelar
Rotfrukter innehåller mycket mineraler och är bra kolhydratkällor med mycket fibrer. Dessutom är de billiga och kan odlas i Sverige.
Kristina Andersson ger exempel som morötter, palsternacka, rödbetor och andra typer av betor som polka och gulbetor. Men det finns även många fler.
– Färgen signalerar att ju starkare färg desto mer antioxidanter. Och dessutom blir det vackert på tallriken. Det är bra att variera för att få så många olika vitaminer och andra näringsämnen som möjligt, råder hon.
För att vara en kolhydratkälla så innehåller rotfrukter ganska lite kolhydrater.
– Man får mer näringsrik mat för pengarna och per kalori om man jämför med till exempel pasta, säger Kristina Andersson.
En annan fördel med rotfrukter är att de har lång säsong.
– Vi kan äta många rotfrukter långt in på hösten och vintern. De kan också lagerhållas bättre än till exempel bladgrönsaker, vilket ger mindre svinn – något som är bra för både klimatet och plånboken.
5 / 7
3. Havre – närodlat och bra för blodfettet
Kristina Andersson vill slå ett slag för fullkornsspannmål. De är näringsrika och prisvärda livsmedel – och då framför allt havre.
– Väljer vi spannmålsprodukter som inte är så processade och finmalda så är de toppen för vår hälsa. Just havre innehåller en fibertyp som heter betaglukaner, som har positiv effekt på både blodsocker och blodfetter, säger hon.
Att vi kan odla havre i Sverige är ett extra plus och att spannmål är torrprodukter gör dem billiga och enkla att lagra.
Helt matvete, havreris och havregryn är exempel på bra och prisvärda havreprodukter.
– Det är det hela kornet man vill åt ur ett näringsperspektiv. Ju närmre den rena råvaran vi är desto mer näring får vi, säger Kristina Andersson.
6 / 7
2. Torkade bönor – massor med mat för pengarna
Baljväxter, som bönor, kikärtor och linser är extremt rika på näring, protein och mineraler. Samtidigt innehåller de långsamma kolhydrater och är rika på fibrer – och dessutom till en billig penning.
Allra mest prisvärda är de torkade bönorna som också går att lagra länge.
– Ur ett näringsperspektiv går konserverade eller på tetra lika bra, men kostar lite mer, menar Kristina Andersson.
Baljväxter är viktiga proteinkällor om man väljer bort animalier och för klimatets skull behöver vi äta mer.
– Enligt EAT-Lancetrapporten bör vi äta nio gånger mer baljväxter än vi äter i dag, säger Kristina Andersson, vars rekommendation är att välja olika typer av bönor och andra baljväxter för att få ett så stort spektrum av näringsämnen som möjligt.
Det pågår flera försök med att odla mer bönor i Sverige.
– Slår det väl ut så kommer det bli ännu bättre klimatmässigt om vi kan få dem närodlade.
7 / 7
1. Ägg – naturens eget multivitamin
Ägg är supernäringsrika och ger fullvärdigt protein – vilket betyder att de innehåller alla aminosyror vi behöver.
Enligt Kristina Andersson är ägg lite av naturens egen multivitamin, då de innehåller lite av nästan alla vitaminer och mineraler plus en massa nyttiga fetter och antioxidanter. Ägg ger dessutom mycket mättnad och massor av näring för pengarna.
– Var kan man annars hitta ett mellanmål för 2–3 kronor? säger hon.
Ägg är dessutom en av de animaliska proteinkällorna som påverkar klimatet minst.
Att ha några kokta ägg i kylskåpet är den perfekta räddningen från att gå i skåpen och småäta, menar Kristina Andersson.
– De har dessutom lång hållbarhet även när de är tillagade, vilket gör dem ännu mer smarta för plånboken och klimatet.