Stig Östlund

fredag, december 04, 2020



I våras skulle smittan inte spridas i Sverige – men nu kan vi knappt bli av med den, ens med vaccin. Det finns förklaringar till Folkhälsomyndighetens humörsvängning.

Under strecket
Uppdaterad 
Publicerad 

”Help is on its way”, utbrast den brittiske sjukvårdsministern Matt Hancock med anledning av det brittiska godkännandet av ett vaccin mot covid-19.

Hjälp är på väg till britterna alltså, som räknar med att börja vaccinera redan i december. Hancock tillade att ”2020 har varit förfärligt, men 2021 kommer att bli bättre” och att ”vi kommer att ha en sommar nästa år som alla kommer att kunna njuta av”.

Men i Sverige ska vi inte tro det blir sommar, bara för att någon sätter fart på vaccinationen. Regeringskansliets högsta krishanterare Elisabeth Backteman uttalade sig i veckan, och hennes budskap var mycket kärvare än Hancocks.

”Man behöver ha både en fysisk och mental beredskap att hantera pandemin under hela 2021 på alla nivåer i samhället”, sa Backteman i DN. Och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson sa så här vid en pressträff i förra veckan: ”Även om vi kommer igång med vaccinationen efter helgerna så innebär det inte att pandemin och smittspridningen försvinner i samhället. Vi har en lång, lång väg att gå”.

Just Johan Carlsons offentliga uttalanden om vaccinets – långsamma – effekter har fått många skribenter att reagera mot den pessimistiska tonen. Författaren Lena Einhorn, som varit en hårdför kritiker av FHM:s coronastrategi, citerar Carlson från ett möte i början av oktober: ”Ett vaccin kommer inte att ändra situationen, vi kommer att få leva med den här sjukdomen och våra restriktioner i åratal”.

Återhållsamma eller dystra uttalanden om vaccinet kontrasterar inte bara mot britterna, utan också mot FHM:s motsvarigheter i andra länder. USA:s Anthony Fauci sa häromdagen att om bara tillräckligt många vaccinerar sig så kan USA i sommar ha ”tillräckligt med skydd för att pandemin, som vi känner den, kommer att vara nedtryckt väl under risknivån”.

Och Finlands Mika Salminen sa i en intervju med YLE nyligen att om det går ”riktigt bra” så hinner Finland vaccinera en stor del av befolkningen före sommaren.

Men det verkar också som om det har skett en humörsvängning i den svenska expertmyndigheten. FHM gjorde tidigt i våras bedömningen – den skulle senare visa sig överoptimistisk – att det inte skulle uppstå någon samhällspridning i Sverige.

Därefter har myndigheten ordinerat åtgärder som är mindre långtgående än i många andra länder, vilket varit utmärkande för den svenska strategin och mycket uppmärksammat internationellt. Den svenska linjen har hyllats av nedstängningsskeptiker och kritiserats av andra som lättsinnig.

Men när det gäller FHM:s syn på vaccin ligger ordet ”tungsinne” närmare till hands. I maj sa Johan Carlsson att han skulle ”bli förvånad om vi har ett vaccin inom ett år”. Det finns två väldigt olika förklaringar till vaccinpessimismen, en som passar FHM-kritiker och en som tilltalar myndighetens anhängare. Välj själv den som passar bäst.

Den första bygger på att myndigheten hela tiden har antagit att pandemin kommer att bli långdragen och att FHM:s tes – den har drivits av förre statsepidemiologen Johan Giesecke – har varit att till sist kommer alla länder att ha drabbats ungefär lika hårt, oavsett vilken strategi man har följt.

Men med en snabb och effektiv vaccinlösning skulle läget inte hinna jämnas ut mellan länderna. ”Om ett framgångsrikt vaccin kommer, kommer Norge att ha lyckats bäst”, sa Eiliv Lund, professor emeritus i epidemiologi vid universitetet i Tromsø, till SvD i somras.

Den andra förklaringen handlar i stället om att Folkhälsomyndigheten konsekvent håller sin vetenskapliga linje. Man har varit skeptisk mot effekten av nedstängningar och munskydd och man är skeptisk mot vaccin som en snabb frälsning.

Och bland vaccinoptimisterna finns ju politiker som Donald Trump och Boris Johnson – kanske är hoppfullheten egentligen ett uttryck för politisk populism? I så fall precis det som den svenska coronastrategin – med en tung roll för expertmyndigheten – syftat till att motverka.

 

Matchresultat

 I går.

Champions League

Sevilla-Chelsea   0-4 (de två leder grupp E)

Dortmund-Lazio  1-1 (de två leder grupp F)

Juventus-Dynamo Kiev  3-0 (Barcelona och Juventus leder grupp. Zenit har efter 5 matcher bara 1 pinne)

Manchester U-Paris SG  1-3 (de två leder grupp H men Leipzig med "Sundsvall-an" Emil Forsberg ligger oerhört tätt i hälarna)


Ett urval ur dagens direktsända sport (idag = fotboll) på TV

Fyra enligt mig intressanta matcher:


18.25 Barnsley- Bournemouth       Championship Viasat Sport Extra

20.20  Hertha Berlin-Union Berlin Bundesliga Viasport Premium

20.55 Athletic Club-Celta Vigo       La Liga C More Football

20.55 Nimes-Marseille                     Ligue 1 Viasport Extra

torsdag, december 03, 2020

 



Ya no estas mas a mi lado corazón 
En el alma sólo tengo soledad 
Y si ya no puedo verte 
Por qué Dios me hizo quererte 
Para hacerme sufrir mas 
Siempre fuiste la razón de mi existir 
Adorarte para mi fue religión 
En tus besos yo encontraba 
El calor que me brindaba 
El amor y la pasión 
Es la historia de un amor 
Como no hay otro igual 
Que me hizo comprender 
Todo el bien, todo el mal 
Que le dio luz a mi vida 
Apagándola después 
Hay que vida tan obscura 
Sin tu amor no viviré 
Siempre fuiste la razón de mi existir 
Adorarte para mi fue religión 
En tus besos yo encontraba 
El calor que me brindaba 
El amor y la pasión 
Es la historia de un amor 
Como no hay otro…





Världens bästa leksak (The world's best toy)

 


 

                                                                                                                          
                                                                                                                    Diego, nunca te olvidaremos

Nice tribut to Maradona

 

Gary Lineker's brilliant, heartfelt tribute to Diego Maradona:



Leslie Van Houten

Leslie Van Houten, född 23 augusti 1949 i Cedar Rapids, Iowa, är en amerikansk kvinna som var medlem i Mansonfamiljen och en av de personer som dömdes för mord i fallet Tate-LaBianca i USA i augusti 1969. Van Houten var endast närvarande då paret LeBianca mördades natten till den 10 augusti 1969 i Los Angeles, Kalifornien. Kvällen innan hade Sharon Tate och hennes sällskap mördats på Cielo Drive i Beverly Hills i Los Angeles.

Van Houten var inte ledande i det andra mordet. Men liksom alla andra dömdes hon till dödsstraff, som senare omvandlades till livstids fängelse (då alla dödsstraff i Kalifornien ogiltigförklarades 1972). Van Houten fick en ny rättegång 1977 då hon inte ansetts fått ett ordentligt försvar då hennes försvarsadvokat försvunnit och sedan funnits död. I sin andra rättegång kunde juryn inte nå ett enhälligt beslut. Hon var en tid fri mot borgen innan hon fanns skyldig i en tredje rättegång och dömdes till livstids fängelse. Hon har flera gånger försökt bli frisläppt men nekats.


Leslie Van Houten efter många år i finkan och som ung:

Leslie Van Houten efter 50 år i finkan och som ung

25 år efter morden: Larry King intervjuar Leslie Van Houten


November 29,  2020:
Charles Manson Follower Leslie Van Houten Again Denied Parole By Gov. Gavin Newsom By Bruce Haring Bruce Haring pmc-editorial-manager More Stories By Trevor Noah And The Daily Social Distancing Show Explore The Presidential Pardon Game ‘Law & Order: SVU’ Previews Chris Meloni’s Return In Table Read Social Media The BTS Brand Of K-Pop Lives On, As South Korean Government Eases Rule On Mandatory Military Service 

Larry King förresten. Han lever än såg jag (född 1933)

 Det eskalerande våldet mot utryckningfordon och blåljuspersonal är en skam  utan dess like för vårt land.

 

Att Sverige har 33 000

hemlösa är ett fiasko

Diego Maradona

Joy (the most important thing in football)

 Glädje (det viktigaste i fotboll)

Komparera adjektiv

Det kan vara smärre problem att komparera vissa adjektiv. Dålig, värre, värst är ju ingen svårighet, men hur ska man göra med få, färre...färst ?

Frågan återkommer ofta, och svaret förvånar lika ofta: Man får säga "färst".Ordet står t.o.m. i SAOL.

Så det så.

Intressant sport på TV idag. Allt fotboll.



18.45 Lille-Sparta Prag  Euroleague EUROSPORT 1



18.50 Milan-Celtic          Euroleague  KAN, 9

20.55 Real Sociedad      Euroleague  KANAL 9 

20.56 AZ-Napoli             Eurol.  EUROSPORT 1 



onsdag, december 02, 2020

 

Att Sverige har 33 000 hemlösa är ett fiasko

 

Att Sverige har 33 000 hemlösa är ett fiasko

 

 


Socialdemokraternas och särskilt Liberalernas nedgång logisk


PS Man blir orolig med tanke på vilka regeringsmedlemmar vi har.



Washington Post: Flopp för Sveriges coronaexperiment

 


Coughing and Aerosols

 


When a healthy volunteer coughs, he expels a turbulent jet of air with density changes that distort a projected schlieren light beam (Panel A). A velocity map early in the cough (Panel B) was obtained from image analysis. Sequential schlieren images during the cough (Panel C and video) were recorded at 3000 frames per second. A maximum airspeed of 8 m per second (18 mph) was observed, averaged during the half-second cough. Several phases of cough airflow are revealed in the figure. The cough plume may project infectious aerosols into the surrounding air. There is an increasing interest in visualizing such expelled airflows without the use of intrusive methods because of concern regarding the transmission of various airborne pathogens, such as viruses that cause influenza and the severe acute respiratory syndrome (SARS).


Skidlandslaget hoppar av årets två resterande världscuptävlingar på grund av coronapandemin, skriver TT. – Det har varit ett mycket svårt beslut, men det är taget med åkarnas hälsa i fokus, säger längdchefen Daniel Fåhraeus i ett pressmeddelande

"Svårt beslut". Hur kan detta beslut ha varit  svårt? 

--- "Jag skulle inte vilja beskriva Sverige som ett avskräckande exempel. Det vore att ta i. Men det finns många här som varnar för en utveckling som i Sverige."---

 Både skolpeng och vinst. Rita Nikolai som forskar om internationella utbildningssystem beskriver den svenska modellen som unik.

– Tyskland skulle aldrig tillåta att 

skolor får statliga medel och samtidigt

 gör en vinst, säger hon.

Under strecket
Uppdaterad 
Publicerad 

Professor Katharina Spiess.

 Foto: dietlb.de

Professor Katharina Spiess.

 Foto: dietlb.de

BONN I omvärlden har många länge betraktat Sverige som en förebild i skolfrågor, i synnerhet när det gäller lika chanser för alla elever. Men nu undrar allt fler vart Sverige är på väg.

– Vi gnuggar oss i ögonen, säger Rita Nikolai, pedagogikprofessor vid universitetet i Augsburg med tyngdpunkt på jämförande utbildningsforskning.

Förvåningen paras med varningar.

– Jag skulle inte vilja beskriva Sverige som ett avskräckande exempel. Det vore att ta i. Men det finns många här som varnar för en utveckling som i Sverige. Några har också gjort en koppling till svenska elevers resultat i kunskapsutvärderingar som Pisa.

I Tyskland där cirka var tionde elev går i en privat skola, huvudsakligen konfessionella skolor eller Waldorfskolor och Montessoriskolor, har delstaterna ett hårt grepp om skolväsendet.

– De skulle aldrig tillåta att skolor eller utbildningsföretag får statliga medel och samtidigt gör en vinst som delas ut till aktieägarna.

De för skolfrågor ansvariga kulturdepartementen i delstaterna prövar ingående alla aktörer som ansöker om att driva privatskolor. Statliga medel ges först efter en väntetid på tre år. Myndigheterna kräver också transparens i hur verksamheten finansieras.

Privata skolor i Tyskland finansieras i regel till 50–95 procent av offentliga medel. Därutöver kan de ta ut en skolavgift på i snitt ett par tusen kronor i månaden.

Men samtidigt regleras i den tyska grundlagens artikel 7 att privata skolor måste säkerställa att avgiften inte diskriminerar familjer med lägre inkomster.

Trots detta syns även i Tyskland en tendens till ökad segregation, säger professor Katharina Spiess som leder avdelningen för utbildningsforskning vid det ekonomiska forskningsinstitutet DIW i Berlin.

I en rapport från 2018 visar Katharina Spiess att bara 16 procent av de västtyska eleverna i privata skolor och bara fyra procent av de östtyska eleverna kommer från hushåll där föräldrarna saknar yrkesutbildning. I de offentliga skolorna är andelen ungefär dubbelt så hög.

– Utvecklingen att välutbildade föräldrar skickar sina barn till privatskolor accelererar dessutom, säger Katharina Spiess.

Professor Katharina Spiess.
Professor Katharina Spiess. Foto: dietlb.de

Även i Tyskland förs en intensiv debatt om snedrekrytering till skolorna. Men det finns också många privata skolor, framför allt Waldorfskolor och Montessoriskolor, som tar emot barn och ungdomar med problem och avstår från vad som i debatten har kallats ”plocka russinen ur kakan”.

Privatskolor har också öppnats i glesbygder där de offentliga skolorna har slagit igen. På många ställen har föräldrar gått samman för att öppna en skola i elevernas närområde.

– Ja, privata skolor kan också vara berikande för ett skolsystem, säger Katharina Spiess.

Hur ser du då på kraven att staten måste se till att det inte uppstår segregation?

– Om ett samhälle har målet att barn från alla samhällskikt ska undervisas gemensamt i skolan och detta inte sker måste staten gå in och reglera mer. Den kan ställa krav på skolorna och kanske också överväga att införa någon form av kvoter.

Rita Nikolai från universitetet i Augsburg pekar på att det i andra länder, exempelvis Australien eller Storbritannien och USA, finns privatskolor som bland annat rika familjer skickar sina barn till och som ofta har skyhöga avgifter. I regel får de dessutom offentliga medel.

Men ingenstans, säger hon, finns en kombination som i Sverige – med både vinstutdelning till ägarna och pengar från staten.

– Detta är helt exceptionellt, understryker hon.

Vad anser du om den modellen?

– Jag tycker att man bör bestämma sig för det ena eller det andra. Inte tillåta både och. Ger staten subventioner ska den dessutom ha rätt till insyn.

tisdag, december 01, 2020

Diego

 

 Sylvia Bennet föddes i Italien och flyttade med sina föräldrar till USA när hon var mycket ung.

 

Avskogningen av Amazonas ökar

 

Avskogningen av Amazonas ökar – Bolsonaroledda regeringen kan stämmas

2020-12-01 11:180 


Under 2020 ökade avskogningen av världens största regnskog med 9,5 procent från året innan, till 11 088 kvadratkilometer.
Avskogningen i Amazonas är den högsta på tolv år, enligt officiella siffror från Brasilien.

Skogar likt Amazonas har en viktig roll, eftersom de suger upp koldioxid från luften och lagrar den. Men när träd dör eller bränns, släpps koldioxiden ut igen.


”Till följd av sådan avskogning är Brasilien antagligen den enda av de större utsläppsländerna av växthusgas som lyckats med att öka sina utsläpp under det året då coronaviruspandemin lamslagit den globala ekonomin”, uppger Brasiliens klimatobservatorium, en koalition av olika miljögrupper, i ett uttalande.

Brasilien missar därmed sitt eget mål – som slogs fast i lagstiftning 2009 – om att minska avskogningen till omkring 3 900 kvadratkilometer. Det är oklart vad konsekvenserna blir, men den Bolsonaroledda regeringen kan komma att stämmas.

Brasiliens president Jair Bolsonaros regering har under hans styre försökt att öppna skyddade landområden för gruvnäring och jordbruk, och har minskat anslagen till miljöskyddsprogram

Reinventing Workers for the Post-Covid Economy




Especially in service industries, old jobs may not be coming back. Training programs are aiming to provide skills for more resilient occupations.



Något under snittet – B minus – blir betyget för svenska Ylva Johansson när inflytelserika nyhetssajten Politico Europe betygsätter den nuvarande EU-kommissionen efter dess första år i tjänst. "Diplomaterna är splittrade om svenskan. Vissa säger att de knappt sett henne, andra är imponerade av vad de kallar hennes 'amerikanska stil', där hon går rakt på sak och är effektiv när hon möter ministrar", skriver Politico Europe om inrikeskommissionären. I kommissionärsklassen ges de bästa omdömena, A minus, till ordförande Ursula von der Leyen, budgetkommissionären Johannes Hahn, ekonomikommissionären Paolo Gentiloni och miljö- och fiskeansvarige Virginijus Sinkevicius. Sämst betyg – ett underkänt E – ges till förre handelskommissionären Phil Hogan, som avgick tidigt i höstas efter att ertappats med att bryta mot irländska coronarestriktioner vid en lyxmiddag på en golfklubb.



 

Coronahotell för hemlösa i jul

 

Den brittiska välgörenhetsorganisationen Crisis har i decennier huserat hemlösa Londonbor i konferenslokaler och sovsalar över julen.

Men i år har smittspridningen satt stopp för det. Istället erbjuds hundratals hemlösa en två veckors hotellvistelse över jul och nyår, rapporterar Sunday Times.

Totalt har 517 hotellrum bokats.

På hotellen erbjuds tre varma mål mat om dagen, tillgång till streamingtjänster och en fotläkare. På juldagen hålls dessutom ett direktsänt virtuellt julquiz, som ska ledas av skådespelarna Imelda Staunton och Jonathan Pryce, och sångerskan Ellie Goulding./SVT


Äntligen kan man läsa om något konkret (positivt) efter allt tal om (inte minst i Sverige) "vi hjälper varandra", "tillsammans", "ställ upp för varandra" och andra vackra fraser.



Anm.: Det finns också välgörenhetsorganisationer i Sverige  som förtjänar hedersbetygelser och annat stöd.




Koronan har inte strypt egoismen, snarare tvärtom.Så Stockholms Stadsmission och andra välgörenhetsorganisationer behövs kanske mer än någonsin.

Bloggarkiv