SÅ SNABBT BEHÖVER UTSLÄPPEN MINSKA ---Världens utsläpp måste sluta helt om drygt 7 år för att uppvärmningen ska begränsas till max 1,5 grad – om vi fortsätter som i dag. En temperaturökning över 1,5 grad ökar risken för att planetens system passerar avgörande så kallade tipping points, där potentiellt oåterkalleliga förändringar leder till att naturen själv skapar ytterligare uppvärmning. Flera tipping points har redan nåtts eller är mycket nära att passeras, bland annat vid den smältande Grönlandsisen och Himalayas glaciärer. Sommaren 2022 har jorden värmts upp med 1,2 grader jämfört med före den industriella revolutionen. Klimatsystemen svarar med hetta, torka, bränder, översvämningar. Det blir brist på vatten. Och matbrist hotar, när klimatförändringarna samspelar med andra kriser. Sommaren 2022 letar forskarna också efter den lilla kronärtsblåvingen, fjärilen som senast sågs i Sverige 2019 och av allt att döma är utrotad ur landet. En symbol för den dramatiska minskningen av den biologiska mångfalden som pågår parallellt med klimatkrisen. Allt fler forskare väljer nu att tala öppet om sin upprördhet över att dessa parallella globala kriser får ta så lite plats i valrörelsen. I ett upprop på Aftonbladet Debatt skriver 1 944 forskare och anställda i forskarvärlden, många av dem verksamma inom miljö- och klimatområdet: ”Som forskare och medborgare är vi arga och förtvivlade över den senaste tidens utveckling. Kunskapen är tydlig och manande. Det krävs ett modigt och starkt ledarskap som tar krisen på allvar och vågar säga att läget kräver att alla hugger i. Det kräver (...) att vi avstår från sådant vi kommit att betrakta som självklart och i stället ser nya möjligheter till ett gott liv.” ”Det är ett enormt gap mellan vad forskningen visar måste ske och hur den politiska debatten ser ut”, säger professor Johan Rockström. ”Det är ett enormt gap mellan vad forskningen visar måste ske och hur den politiska debatten ser ut”, säger professor Johan Rockström. Foto: Paul Hansen Johan Rockström är professor i Earth system science och chef för klimatforskningsinstitutet PIK i Tyskland. Han beskriver valrörelsen som ett lågvattenmärke. – Först och främst: det finns inga studier som pekar på att det finns någon sorts teknologiskt, magiskt trollspö som ska ta oss till nollutsläpp, säger han. Den stora utmaningen är istället, menar han, att det fortfarande saknas en förståelse för att miljö- och klimatomställningen är själva ramverket för välfärden. Inte en enskild sakfråga. – Det är ett enormt gap mellan vad forskningen visar
INTE MÅNGA PÅ VÅRT STACKARS KLOT SER UT ATT FATTA KLIMAT-ALLVARET
