Engelska har blivit vanligare på skolgården och i klassrummen på svenska skolor. Men det är dock inget hot mot svenskan, enligt Anders Svensson, chefredaktör på Språktidningen.
Sedan andra världskriget har engelskan varit den dominerande långivaren till svenskan. Engelska importer är ofta enkla att anpassa till svenskans språksystem. Artighetsfrasen have a nice day har till exempel översatts till ha en bra dag, substantivet e-mail har försvenskats till mejl och verbet lämna används nu utan objekt – som i Merkel lämnar – enligt samma mönster som engelskans leave.
Visst finns det somliga som stör sig på denna påverkan. Men den här typen av influenser har svenskan mött i alla tider. Lånade ord och fraser utgör i sig inget hot. I morgon kommer de att betraktas som idiomatisk svenska.
Diskussionen om barns val av språk rör förändringar på ett djupare plan. Ratar de svenskan till förmån för engelskan? Vad gör det med kunskaperna i svenska?
En färsk och omfattande studie från Island ger en ledtråd. Isländska barn exponeras sannolikt för ännu mer engelska eftersom svenska är betydligt starkare än isländska i den digitala världen.
Det här är också något som oroar Islands regering. Kulturminister Lilja Alfreðsdóttir vände sig nyligen till Disney Plus med en uppmaning om att erbjuda program på isländska. Strömningsjätten svarade med att lansera undertexter och dubbningar. Däremot har hennes vädjan till Apple om att översätta operativsystem till isländska inte fått gehör.
Bruket av engelska kan ha flera förklaringar. På skolgården kan den vara ett sätt att inkludera barn som har andra modersmål. Den är också självklar för många när de pratar om engelskspråkiga program.
