Stig Östlund

lördag, maj 16, 2020

S-topp



Tisdagen den 5 maj greps och anhölls den tidigare S-toppen Ilija Batljan (bilden [från nätet]) tillsammans med åtminstone fyra till i en utredning om ett misstänkt ekobrott. Två dagar senare var han frisläppt men fortsatt misstänkt i utredningen. 
Obekräftade uppgifter i bland annat Dagens Industri har pekat på att det ska vara fler än dessa fem inblandade, och att det ska rör ett insiderbrott kopplat till affären mellan SBB och fastighetsbolaget Hemfosa. Ekobrottsmyndighetens åklagare Thomas Langrot har varken bekräftat eller dementerat detta och vill inte lämna några kommentarer när DN söker honom på torsdagen.
Jag uppfattade honom som en jäkla dynamisk person. Han var orädd och det fanns inget som stod i vägen när han försökte fixa något. Det var nog det här som var hans största genombrott, säger en S-källa som arbetat i Ilija Batljans närhet under många år.
Ilija Batljan, 52, har varit vd för SBB sedan starten 2016 och har på kort tid gjort bolaget till en av de stora spelarna i fastighetsbranschen. DN har varit i kontakt med en handfull personer som finns eller har funnits i Ilija Batljans närhet genom åren och bilden av honom är till stor del samstämmig. En orädd och handlingskraftig person som tänker utanför de ingrodda vägarna där andra går och får saker gjorda.
Ett tidigt exempel på gärningar från den politiska karriären som återkommer i flera av samtalen rör hans tid som kommunalråd i Nynäshamn. Det var han som i början av 2000-talet drev igenom omvandlingen av riksväg 73, eller ”dödens väg” som den kallades då, till motorväg.
”Den livsfarliga vägen har varit en stor hämsko för oss. Ombyggnaden kommer både att rädda liv och att skapa en snabb tillväxt och utveckling av Nynäshamn”, sade han till DN 2009, i samband med invigningen av motorvägens första etapp. 




Ilja Batljan (näst längst till vänster) tillsammans med bland annat dåvarande landshövding Per Unckel och vägverkets generaldirektör Lena Erixon vid invigningen av den nya vägen i september 2009.
Ilja Batljan (näst längst till vänster) tillsammans med bland annat dåvarande landshövding Per Unckel och vägverkets generaldirektör Lena Erixon vid invigningen av den nya vägen i september 2009. Foto: FREDRIK PERSSON

Ett annat mer uppmärksammat exempel, kanske hans största politiska bragd, är Nya Karolinska-affären. Som nybakat oppositionslandstingsråd för Socialdemokraterna i Stockholms tog han våren 2010 på egen hand initiativ till förhandlingar med bland andra byggbolaget Skanska. Han vände och vred på uppläggen kring finansieringen av prestigebygget och lyckades i elfte timmen nå en uppgörelse som sänkte landstingets kostnad med omkring åtta miljarder kronor. 
Hade han bara haft mer tid på sig skulle ännu mer pengar ha kunnat sparas, har Batljan själv sagt i efterhand. 
Detta var 2010, knappt 20 år efter att han tillsammans med fru och dotter flytt kriget i forna Jugoslavien. På den tiden har han hunnit ta en examen i nationalekonomi, doktorera i demografi och planering av äldrevård på Socialhögskolan och gjort en mandatperiod som S-kommunalråd i Nynäshamn. 
Internt inom partiet var han omtyckt. Så pass att det ungefär i samma veva som Karolinska-förhandlingen spekulerades i om det inte var han som skulle bli Socialdemokraternas nästa partiledare, efter Mona Sahlin som styrde partiet då. 




Mona Sahlin, Ilija Batljan och Carin Jämtin i sluttampen av valkampanjen 2010.
Mona Sahlin, Ilija Batljan och Carin Jämtin i sluttampen av valkampanjen 2010. Foto: Sören Andersson/Scanpix

Så långt gick han aldrig. I stället lämnade han landstingspolitiken efter bara ett år och gick över till näringslivet, och blev vice vd för Fjärde AP-fondens fastighetsbolag Dombron (numera Rikshem). Där blev det fyra år innan styrelsen plötsligt sparkade honom. Han hade påbörjat stora fastighetsaffärer i ett eget bolag utan att informera Rikshems styrelse, skrev bolaget när gick ut med nyheten i december 2015. Något Batljan själv förnekade. 
Pressmeddelandet från Rikshem gick ut på morgonen den nionde december. Före klockan tio samma dag hade de flesta topparna i branschen ringt och erbjudit pengar, advokathjälp, stöd och kontor, har han själv berättat i en senare DN-intervju.
I april året därpå gjordes de första affärerna i hans nystartade bolag och på kort tid hade SBB fastigheter för drygt 12 miljarder. När första kvartalet presenterades 2020 var marknadsvärdet för SBB:s omkring 1.300 fastigheter en bit över 80 miljarder kronor. 




Foto: Anders Malmberg

Hur beståndet utvecklas framöver kan hänga på hur Ekobrottsmyndighetens förundersökning slutar. Tidningen NSD rapporterade nyligen om hur Bodens kommun stoppat en affär med SBB om en fastighet samt delar av ett helt kvarter i väntan brottsutredningen.
– Vi skriver inte under något avtal just nu, säger kommunalrådet Claes Nordmark (S) till tidningen och förklarar vidare att misstankarna måste skingras och att han vill veta om SBB är inblandat i några oegentligheter eller inte.
SBB:s styrelseordförande Lennart Schuss tycks ta det hela med ro. Gripandet och anhållandet kom som en chock, men både han och resten av styrelsen är fullkomligt övertygade om vd:ns oskuld. Detta trots att Ekobrottsmyndighetens misstankar kvarstår och förundersökningen fortsätter. 


Han säger att bolaget vet lika lite som alla andra om vad anklagelserna går ut på, och att det inte finns några andra med koppling till bolaget som är misstänkta. Hans förtroende för vd:n är starkt.

Bloggarkiv