RRedan för två veckor sedan skrev den italienska kemiprofessorn Ugo Bardi en text i den italienska tidningen Il Fatto Quotidiano om något som några italienska forskare upptäckt: det verkade finnas en tydlig koppling mellan luftföroreningar och spridningen av coronaviruset i landet. Det område som drabbats allra värst av pandemin var Poslätten i norra Italien, ett område inträngt mellan två bergskedjor, Appeninerna och Alperna – och ett av Europas mest förorenade områden. Föroreningarna hänger ofta som en konstant smogdimma i luften över regionen, samma dimma som nu till stor del har försvunnit som en följd av nedstängningen av Italien.
Smogen består till stor del av mikroskopiska partiklar som kallas PM 2,5. De är mindre än 2,5 mikrometer i diameter – eller ungefär 3 procent av ett mänskligt hårstrå, betydligt mindre än pollen eller mögel. Och de uppstår framför allt vid förbränning av fossila bränslen, bland annat i bilar eller kraftverk.
Hypotesen som de italienska forskarna lade fram var att partiklarna hjälpte viruset att bilda så kallade aerosoler som underlättade spridningen av viruset. Ugo Bardi underströk att det var en hypotes – svenska forskare jag har pratat med menar att det verkar långsökt.
Men det innebär inte att sambandet mellan luftföroreningar och coronaviruset är dött – tvärtom. I en ny, stor amerikansk studie från Harvard-universitetet konstateras att luftföroreningarna i stället verkar förvärra effekten av viruset. Forskarna har undersökt 3 080 amerikanska län och sett ett tydligt samband mellan dödlighet i Covid-19 och höga halter av just PM 2,5 i luften. De mikroskopiska partiklarna, som letar sig ner i våra lungor och leder till inflammationer och skadar lungornas yta, försämrar kroppens motståndskraft mot viruset, enligt forskarna.
Effekten är dödlig. En person som länge bott i ett område med höga luftföroreningar löper omkring 15 procent högre risk att dö av corona än en person som bor i ett område med lägre halter, enligt studien. Sambandet gäller även antalet människor som behöver intensivvård. Forskarna har särskilt kontrollerat för andra faktorer, så som hög befolkningstäthet eller rökning (som tidigare kopplats till högre dödlighet i Covid-19) och sambandet kvarstår ändå.
15 procent kanske inte låter så dramatiskt – men när man vänder på beräkningen och ser hur många liv som hade kunnat besparas blir siffrorna mer skrämmande. Bara på Manhattan hade runt 250 människor mindre avlidit av pandemin om mängden partiklar i luften hade minskat med så lite som ett mikrogram per kubikmeter luft, enligt forskarna.
Man ska ha i åtanke att studien ännu inte är publicerad i någon vetenskaplig tidsskrift och har därför inte kontrollerats av externa experter (så kallad peer-review). Men detta är alltså den andra studien på kort tid som pekar på samma typ av samband mellan luftföroreningar och värre effekter av coronasmittan. Om USA-studiens resultat appliceras globalt, innebär det att många tusen personer som hade kunnat överleva pandemin med renare luft nu har dött.
