Stig Östlund

tisdag, januari 15, 2019

"Min hund har dött."


Jag begravde honom i trädgården bredvid en rustad gammal maskin.  En dag kommer jag att vara med honom där, men nu har han gått med sin skrapa,

hans dåliga sätt och hans kalla näsa,
och jag, materialisten, som aldrig trodde
i någon lovad himmel i himlen
för någon människa,
Jag tror på en himmel som jag aldrig kommer in.
Ja, jag tror på en himmel för alla dogdom
där min hund väntar på min ankomst
vifta sin fläktliknande svans i vänskap.
Ai, jag talar inte om sorg här på jorden,
av att ha förlorat en följeslagare
som aldrig var servil. 
/Pablo Neruda

Bloggarkiv