Lundahistoriker har hittat nya bevis mot en anklagad naziförbrytare bosatt i Kanada. De nya uppgifterna har medfört att den 91-årige Vladimir Katriuk nu är en av Simon Wiesentahlcentrets mest efterspanade förbrytare för brott i nazismens namn.
Det var mest en slump att historikern Per Anders Rudling hittade komprometterande bevis mot nazikollaboratören Volodymyr Katriuk. Rudling intresserar sig för etnisk nationalism och identitetbyggande i de länder som utgör det forna Sovjetväldet. När Vitrysslands president Aljaksandr Lukasjenka år 2008 tillfälligt öppnade delar av KGBs arkiv var Rudling en av få västliga historiker som fick tillgång till dem. I protokollen från rättegångar mot sovjetmedborgare som hjälpt nazisterna och i sovjetiska partisaners dagböcker hittade han otaliga bevis för att lokala kollaboratörer tagit mycket aktiv del i massakrer på sina landsmän.
De flesta av dessa medlöpare är döda för länge sedan. Men en person, Volodymyr Katriuk, vars namn återkom vid flera massakrer, är en vital 91-åring som ägnar sig åt biodling i en liten by utanför Montreal.
- Katriuk tillhörde skyddsbataljon 118 som gjort sig skyldig till våldsamma massakrer i det naziockuperade Vitryssland, säger Per Anders Rudling.
Bland annat visade sig Volodymyr Katriuk ha spelat en nyckelroll i blodbadet i vitryska byn Khatyn i mars 1943(inte att förväxla med polska byn Katyn som är känt för Stalins massmord på polska officerare) som blivit en symbol för det lidande den vitryska och sovjetiska befolkningen fick utstå under andra världskriget.
Att Volodymyr Katriuk varit en nazistisk medlöpare och att han ljugit om sin identitet när han fick kanadensiskt medborgarskap var redan känt. Han fråntogs sitt kanadensiska medborgarskap år 1999 men han utvisades inte och år 2007 fick han tillbaka medborgarskapet igen. Men nu har de nya uppgifterna från Per Anders Rudling gjort bevisbördan mot Katriuk väldigt mycket starkare. Detta har lett till att Simon Wiesenthal-centret, som arbetar med att föra gamla naziförbrytare inför rätta, har prioriterat Katriuks fall. Vladimir Katriuk är nu ett av de tre översta namnen på centrets lista över nazistförbrytare.
I Kanada, Ryssland och Ukraina har Rudlings forskning skapat stora rubriker och på regeringsnivå uppger man att man återigen ska se över fallet Katriuk.
Bakgrundsfakta:Volodymyr Katriuk är ursprungligen ukrainare från Bukovyna, ett område som huvudsakligen är befolkat av ukrainare och som under mellankrigstiden tillhörde Rumänien. Liksom många andra ukrainska nationalister välkomnade han Hitlers invasion av Sovjet, och deltog frivilligt i en ukrainsk ultranationalistisk paramilitär grupp.
Dock fick de ultranationalistiska ukrainarna inte alls den behandling av nazisterna som de förväntat sig. De blev underkuvade och deras paramilitära grupper löstes upp. Många, bland dem Katriuk, rekryterades till de sk skyddsbataljonerna (Schutzmannschaften), enheter som under SS-befäl deltog i allvarliga övergrepp mot civilbefolkningen. En fjärdedel av Vitrysslands befolkning dödades i tyskarnas Jakt på ”Lebensraum”.
- Hitlers rasbiologiska förintelsepolitik inleddes här sommaren 1941, månader innan man började bygga de första dödslägren på vad som idag är polsk mark, säger Rudling.
Att de egna medborgarna var så aktiva i massakrerna var mycket kontroversiellt i det gamla Sovjet. Ukrainare och vitryssar i diaspora har hävdat att de tvingats att de delta i tyska skyddsbataljonerna men detta stämmer dåligt överens med verkligheten, menar Per Anders Rudling.
Länk till artikel i Holocaust and Genocide Studies 26
