Detta är ett Off Topic i bloggen. Det kan slinta in ett sådant när något viktigt sker ute i stora världen.
Obamas val av Sonia Sotomayor till en av domarna i Supreme Court (Högsta Domstolen) är ett lyckodrag, det ger ett bättre USA och därmed en bättre värld. Obama har imponerat på mig ända sedan allra första början av presidentkampanjtiden, och fortsätter att imponera. Valet av Sotomayor, som har sett USA underifrån, till en av domarna i USA:s viktigaste rättsliga instans är ett av hans "genidrag". Sonia Sotomayors far var svetsare och mor sjuksköterska, och Sonia är uppvuxen i Bronx "känsliga" kvarter. Sonia Sotomayor har gjort en enastående karriär (liksom Obama själv) som nu nått så högt den kan nå.
Jag har alltid tyckt om Amerika, inte minst USA trots smutsiga fläckar som t.ex. Kissinger. Nu har jag återfått förtroendet som Bush snabbt spolade bort, nu känns det bra igen. Visst har USA sina brister, inte minst många väldigt fattiga och t.ex. ett orättvist sjukvårdssystem, men med Obama har hoppet kommit tillbaka.
Svenskar kritiserar USA - med eller utan Bush - för allt, och har alltid så gjort, men likväl finns det nog inget folk som svenskar som vill ha ett land som i allt efterliknar USA . Vad betyder denna paradox? Att vi avundsjukt ser upp till USA, och gillar det väldigt mycket!
Vad vore världen utan USA? Trist, och jag tänker inte bara på populärmusiken!
Obamas val av Sonia Sotomayor till en av domarna i Supreme Court (Högsta Domstolen) är ett lyckodrag, det ger ett bättre USA och därmed en bättre värld. Obama har imponerat på mig ända sedan allra första början av presidentkampanjtiden, och fortsätter att imponera. Valet av Sotomayor, som har sett USA underifrån, till en av domarna i USA:s viktigaste rättsliga instans är ett av hans "genidrag". Sonia Sotomayors far var svetsare och mor sjuksköterska, och Sonia är uppvuxen i Bronx "känsliga" kvarter. Sonia Sotomayor har gjort en enastående karriär (liksom Obama själv) som nu nått så högt den kan nå.
Jag har alltid tyckt om Amerika, inte minst USA trots smutsiga fläckar som t.ex. Kissinger. Nu har jag återfått förtroendet som Bush snabbt spolade bort, nu känns det bra igen. Visst har USA sina brister, inte minst många väldigt fattiga och t.ex. ett orättvist sjukvårdssystem, men med Obama har hoppet kommit tillbaka.
Svenskar kritiserar USA - med eller utan Bush - för allt, och har alltid så gjort, men likväl finns det nog inget folk som svenskar som vill ha ett land som i allt efterliknar USA . Vad betyder denna paradox? Att vi avundsjukt ser upp till USA, och gillar det väldigt mycket!
Vad vore världen utan USA? Trist, och jag tänker inte bara på populärmusiken!
Bilden: Sotomayor med president och vicepresident (från mitt husorgan [ett av] Los Angeles Times)
Se Obama när han presenterar Sotomayor:
http://my.barackobama.com/page/content/introducing-sotomayor
Se Obama när han presenterar Sotomayor:
http://my.barackobama.com/page/content/introducing-sotomayor