Idag är det precis en vecka innan biljetterna till Diana Krall släpps.
När den kanadensiska världsartisten var här sist skrev Göteborgs Posten efteråt bl.a.:
"Visst. Det är så här hon skall höras, den kanadensiska jazzsångerskan och pianisten - i levande livet i sällskap av ett litet tätt favoritkomp. Då har musiken inte något av den där inställsamheten som hennes producenter ibland tyngt hennes skivproduktioner med. Och då blir det också uppenbart att hon förvandlat det som legat henne i fatet - att hon betraktats mest som en habil barpianist - till en verklig styrka...".
Diana Krall, gift med Elvis Costello, är född i färjestan Nanaibo (gröna pilen på kartan - färja bl.a. till Vancouver), på vackra Vancouver Island i en av mina fyra favoritställen på jorden, nämligen British Colombia (övriga är Latinamerika, Norge och Sverige). Åtminstone har det varit så.
Tillbaka till ämnet: Stockholms Konserthus den 20 september, 2009: Diana Krall, biljettsläpp 27 maj (dagen före är hon i Köpenhamn, och dagen efter i Oslo). ---
"Diana Krall prisas både för känsligheten i pianospelet och för sin sång, och hennes bredd överträffas bra av kvaliten på det hon tar för sig.
Diana Krall är i själ och hjärta en genuin jazzmusiker. Under uppväxten trollbands hon av skivor med Fats Waller, Nat King Cole och Oscar Peterson. - Jag tilltalades av svänget, friheten och improvisationen. Att man kan ta något, tänja ut det och göra det till sitt eget. Det tyckte jag var intressant säger hon i kanandensiska CBC.
Diana Kralls röst har blivit mognare, råare och mer naken. Glamouren finns kvar i de luftiga arrangemangen, men den har fått sällskap av livserfarenheten. Som Diana uttrycker det i Jazz Times:
”-Konst ska aldrig vara endimensionell. Livet kan inte rymmas i en enda låda. Livet är inte sådant och inte heller konsten och musiken” /Från Kungliga Filharmonikerna/Stockholms Konserthus programtidning inför säsongen 09/10---
"Livet kan inte rymmas i en enda låda". Visst är det så Diana Krall, och vad det mig själv beträffar har det varit fråga om ovanligt många och olikfärgade lådor; det känns mycket bra, jag har inget att ångra.---
PS Men stockholmarnas konserthus har även mycket annat proffsigt i år att erbjuda ; närmast imorgon då "Mozart- och Rossini-specialisten" Cecilia Bartoli förgyller inredningen med sin röst.---
När den kanadensiska världsartisten var här sist skrev Göteborgs Posten efteråt bl.a.:
"Visst. Det är så här hon skall höras, den kanadensiska jazzsångerskan och pianisten - i levande livet i sällskap av ett litet tätt favoritkomp. Då har musiken inte något av den där inställsamheten som hennes producenter ibland tyngt hennes skivproduktioner med. Och då blir det också uppenbart att hon förvandlat det som legat henne i fatet - att hon betraktats mest som en habil barpianist - till en verklig styrka...".
Diana Krall, gift med Elvis Costello, är född i färjestan Nanaibo (gröna pilen på kartan - färja bl.a. till Vancouver), på vackra Vancouver Island i en av mina fyra favoritställen på jorden, nämligen British Colombia (övriga är Latinamerika, Norge och Sverige). Åtminstone har det varit så.
Tillbaka till ämnet: Stockholms Konserthus den 20 september, 2009: Diana Krall, biljettsläpp 27 maj (dagen före är hon i Köpenhamn, och dagen efter i Oslo). ---
"Diana Krall prisas både för känsligheten i pianospelet och för sin sång, och hennes bredd överträffas bra av kvaliten på det hon tar för sig.
Diana Krall är i själ och hjärta en genuin jazzmusiker. Under uppväxten trollbands hon av skivor med Fats Waller, Nat King Cole och Oscar Peterson. - Jag tilltalades av svänget, friheten och improvisationen. Att man kan ta något, tänja ut det och göra det till sitt eget. Det tyckte jag var intressant säger hon i kanandensiska CBC.
Diana Kralls röst har blivit mognare, råare och mer naken. Glamouren finns kvar i de luftiga arrangemangen, men den har fått sällskap av livserfarenheten. Som Diana uttrycker det i Jazz Times:
”-Konst ska aldrig vara endimensionell. Livet kan inte rymmas i en enda låda. Livet är inte sådant och inte heller konsten och musiken” /Från Kungliga Filharmonikerna/Stockholms Konserthus programtidning inför säsongen 09/10---
"Livet kan inte rymmas i en enda låda". Visst är det så Diana Krall, och vad det mig själv beträffar har det varit fråga om ovanligt många och olikfärgade lådor; det känns mycket bra, jag har inget att ångra.---
PS Men stockholmarnas konserthus har även mycket annat proffsigt i år att erbjuda ; närmast imorgon då "Mozart- och Rossini-specialisten" Cecilia Bartoli förgyller inredningen med sin röst.---
Kartan: Röd pil. Port Alberni en liten stad av Härnösands storlek, och en gång kallad Laxhuvudstaden i världen. Staden hade (har?) en stor massafabrik, och just för den skull
besökte "mitt" fartyg stan. Otroligt men sant: en gång fraktade vi massabalar till Finland! Den internationella handeln kan vara svårbegriplig ibland.
Det luktade gott för en Svartvikare (f.d. träindustriort utanför Sundsvall) i Port Alberni, nämligen utsökt träindustrilukt. Men det var inte därför som jag var ytterst nära att bli kvar där. Kanske inte just Port Alberni hade varit något extra (förutom det som var nära att hålla mig kvar där), men British Colombia...vow! Men inloppet till Port Alberni är vacker, särskilt på hösten.---
Anm.: steget från en Diana Krall-konsert i Stockholms Konserthus via en italiensk operasångerska till finsk import av massabalar är som synes inte långt.---
Diana Krall i Paris minns Nat King Cole återigen: http://www.youtube.com/watch?v=l6uios2-3HE&feature=related
