Stig Östlund

tisdag, maj 07, 2019

Första globala rapporten om biologisk mångfald: En miljon arter nära att utrotas


Avskogning, jordbruk, fiske, klimatförändringar och miljöförstöring har lett till den största minskningen av arter i mänsklighetens historia. På måndagen presenterades den första internationella rapporten om biologisk mångfald, godkänd av fler än 130 länder.

– Vi håller på att undergräva själva grunden för vår ekonomi, vårt uppehälle, vår matförsörjning, vår hälsa och vår livskvalitet i hela världen, säger Robert Watson, ordförande i IPBES, The Intergovernmental science-policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services.
På måndagen presenterade IPBES sin första rapport om biologisk mångfald i hela världen vid en presskonferens i Paris. IPBES är en mellanstatlig organisation som sammanställer kunskapsläget för biologisk mångfald på samma sätt som klimatpanelen IPCC gör för klimatförändringarna. 
Läget är mycket allvarligt, skriver rapportförfattarna: ”Biosfären, som hela mänskligheten är beroende av, förändras i en aldrig tidigare skådad grad på alla mätbara skalor. Biologisk mångfald – mångfald inom samma art, mångfald mellan arter och mångfald av ekosystem – minskar snabbare än någon gång tidigare under mänsklighetens historia.”



Karettsköldpadda, en akut hotad art, vid ett korallrev på Maldiverna i Indiska oceanen. Foto: Andrey Armyagov/Shutterstock

Upp till en miljon av världens uppskattningsvis åtta miljoner växt- och djurarter hotas av utrotning, många inom de närmaste decennierna. Arter har alltid försvunnit, men nu går utrotningen tiotals eller hundratals gånger snabbare än den gjort de senaste tio miljoner åren. Vår konsumtion per capita har stigit med 15 procent sedan 1980, och odlingen av grödor har ökat med 300 procent sedan 1970. Mer än tre fjärdedelar av de odlade livsmedelsgrödorna är beroende av pollinerande insekter. Plastföroreningar har tiodubblats sedan 1980, och varje år dumpas mellan 300 och 400 miljoner ton tungmetaller, lösningsmedel, giftigt slam och annat industriavfall i sjöar, hav och andra vattendrag.



Jordbrukare i skyddskläder sprutar bekämpningsmedel på ett vetefält. Foto: Jinning Li / Shutterstock.com

IPBES rapport bygger på 15.000 vetenskapliga och offentliga källor, och den kommer att publiceras senare i år. På måndagen i Paris presenterades en 40 sidor lång sammanfattning för beslutsfattare. Under förra veckan har författarna, forskare och representanter för fler än 130 regeringar fått igenom den rad för rad och godkänt varenda formulering.
– Målet är att få till ett riktigt bra dokument. Det är fysiskt krävande, men jag är mycket stolt över vad vi har åstadkommit, säger Josef Settele, en av flera ordförande för IPBES-rapporten.



Arbetare i en textilfabrik i Bangladesh. Foto: Pinar Alver / Shutterstock.com

Rapportförfattarna har sammanfattat det digra materialet i fyra huvudbudskap: 
Naturen och dess livsavgörande bidrag till människor, uttryckt som biologisk mångfald och ekosystemfunktioner och tjänster, försämras världen över.
Direkta och indirekta faktorer som driver på förändringar har blivit allt starkare och snabbare under de senaste 50 åren.
Om vi fortsätter som nu kommer vi inte att kunna uppnå de uppsatta målen för att bevara och använda naturen på ett hållbart sätt. Hållbarhetsmålen för år 2030 och därefter kan bara nås genom omfattande förändringar av ekonomiska, sociala, politiska och tekniska faktorer. 
Naturen kan bevaras, återställas och användas hållbartsamtidigt som vi möter andra globala mål för samhället genom brådskande och samordnade insatser som främjar förändring.



Koppargruva i Spanien. Foto: Denis Zhitnik / Shutterstock.com

– Innehållet i rapporten är inte nytt, utan vi har sammanställt den kunskap som vi redan har. Det viktiga är den mellanstatliga processen så att vi för första gången någonsin kan visa att vi är överens om detta resultat, och att ländernas regeringar nu har detta att agera utifrån, säger Josef Settele.



Professor Josef Settele, en av flera ordförande för IPBES-rapporten. Josef Settele leder gruppen för djurekologi och socialekologiska system vid Helmholtz-Zentrum für Umweltforschung i Leipzig. Foto: Sebastian Wiedling/UFZ


Bloggarkiv