Dagligt intag av en mjölksyrabakterie, som fått namnet Lactobacillus plantarum HEAL19, ser ut att kunna förebygga fetma och minska kroppens så kallade låggradiga inflammation. Åtminstone förhåller det sig så hos råttor.
Caroline Karlsson, doktorand i Livsmedelshygien vid Lunds Tekniska Högskola, har kunnat konstatera att råttor som fick denna mjölksyrabakterie, eller laktobacill, från fostertiden till vuxen ålder gick upp signifikant mindre i vikt än övriga råttor. Båda grupper åt samma mängd energirika kost.
Hon kunde också konstatera att råttorna som åt laktobaciller hade en rikare och bättre sammansättning av de bakterier som finns naturligt i tarmen. En bra tarmflora bör innehålla en stor andel ”snälla bakterier”, såsom mjölksyrabakterier, för att hålla de inflammationsskapande bakterierna stången.
– En dålig tarmflora tycks alltså trigga fetma hos råttor. På samma sätt kan en bra tarmflora dämpa risken, säger Caroline Karlsson.
En tredje grupp råttor fick den inflammationsskapande Escherichia coli-bakterien i dricksvattnet, utöver samma energirika kost som övriga råttor. E. coli-tillskottet medförde en ändrad tarmflora och en ökad fettmängd. Resultaten publicerades nyligen i British Journal of Nutrition och ingår i den avhandling som Caroline Karlsson försvarade i fredags.
I en annan studie har Caroline Karlsson studerat den första avföringen hos 79 barn som fötts genom vaginal förlossning. Ett foster lever i en steril miljö och har därför inga mikroorganismer i sin tarm, men vid förlossningen sväljer barnet till exempel de laktobaciller som naturligt finns i mammans vagina.
– Det har inte tidigare visats att alla nyfödda barn som fötts vaginalt har laktobaciller i sin tarmflora så tidigt som inom två dagar efter förlossningen. Men tack vare en tillämpning av en genbaserad teknik har vi kunnat visa att det faktiskt var så i vår studie, säger Caroline Karlsson som också kunde se att barn med hög födelsevikt hade fler inflammationsskapande bakterier, såsom exempelvis E. coli, i sin tarmkanal jämfört med de normalstora barnen.
Att tarmfloran får en bra start ser ut att kunna spela roll för hur vi mår senare i livet. Åtminstone är det en slutsats i en ytterligare studie där Caroline Karlsson påvisade att barn med allergiskt eksem vid ett och ett halvt års ålder hade en lägre mångfald i sin tarmflora när de bara var en vecka gamla, jämfört med de barn som inte hade allergiskt eksem.
I den tidigare nämnda råttstudien framkom att mammans kost och bakteriekonsumtion påverkar ungarnas utveckling och hälsotillstånd.
– Ett antal råtthonor fick mat med högt energiinnehåll under dräktigheten och perioden då de diade sina ungar. Det visade sig att ungarna vid två veckors ålder hade högre kroppsvikt och mer fett i kroppen samt högre inflammationsnivå om deras mamma fick energirik föda jämfört med ungar vars mamma fick en mer balanserad kost, berättar Caroline Karlsson.
Om probiotika
Probiotika är ett samlingsnamn för bakterier med bevisad hälsosam effekt. De är viktiga för att förebygga olika mag- och tarmproblem. Resultat tyder också på att probiotika kan påverka immunförsvaret, lindra eksem och hjälpa mot virusinfektioner.
– Viss mat, t ex oliver, yoghurt och ost, innehåller naturligt laktobaciller som är den bakterietyp som ofta används som probiotika. Sådana bakterier var vanligare förr då maten syrades, alltså jäste, för att hålla längre. Idag, när vi har kylskåp och värmebehandlingen av mat tar kål på både skadliga och positiva bakterier, får vi i oss för lite av dessa "snälla" bakterier, berättar Göran Molin.
Mjölksyrabakterien Lactobacillus plantarum HEAL19 har isolerats från frisk tarmslemhinna på en människa. Den är patenterad men används inte som tillsats i någon livsmedelsprodukt. Exempel på probiotiska bakterier som livsmedelsindustrin använder är: L. plantarum 299v, L. plantarum HEAL9, L. paracasei 8700:2, L. paracasei F19. De tillhör alla samma bakteriesläkte.
Kristina Lindgärde
