In the United States, Independence Day, commonly known as the Fourth of July, is a federal holiday commemorating the adoption of the Declaration of Independence on July 4, 1776, declaring independence from the Kingdom of Great Britain. Independence Day is commonly associated with fireworks, parades, barbecues, carnivals, fairs, picnics, concerts, baseball games, family reunions, political speeches and ceremonies, and various other public and private events celebrating the history, government, and traditions of the United States. Independence Day is the national day of the United States.
Vi förkovrar oss, repeterar eller påminner oss.
När vi uppmärksammar något som är värt att fira använder vi ordet "fira", på engelska "celebrate".
Men vi använder även "fira" när vi hedrar minnet av avlidna personer som på engelska inte skall återges med "celebrate" utan med "commemorate". We commemorate those who lost their lives in the war. "Vi firar minnet av dem som miste livet i kriget". /Källa: Handbok i engelska
Svenska utvandrare.
År 1990 uppgav 4,6 miljoner amerikaner att de helt eller delvis hade svensk bakgrund. Det svenska bidraget till den amerikanska smältdegeln kan verka blygsam, men i förhållandet till vår folkmängd var den stor. Den europeiska massutvandringen började på allvar under 1840-talet. Bara under åren 1880 till 1910 emigrerade ungefär 17 miljoner européer till USA. Nästan 1,2 miljoner svenskar utvandrade mellan 1850 och 1930, även om man räknar att 200.000 återvände. Det är alltså under den tredej emogratiosnvågen - från mitten av 1860-talet till 1929 - som svenska utvandrare strömmar till. Det var dåliga tider i Sverige och goda tider i USA. Flertalet av de svenska invandrarna var enkelt folk med liten utbildning. Men i USA fortsatte många avd eras barn till högre studier och blev läkare, advokater, präster eller lärare.
Jag tänker med sorg på det enkla svenska folket i Sverige vars barn aldrig fick möjlighet att studera och gå vidare. Så orättvist var det långt in på 1900-talet och förhoppningsvids inte längre.
Svenskarna accepterade att de förr eller senare skulle "bli amerikaner". Men det fanns en motsättning mellan å ena sidan de som stod för en bevarad svensk identitet och ville behålla sitt svenska språk och å andra sidan de som förespråkade ett uppgående i den amerikanska nationen. En av språkbevararna kring sekelskiftet uttryckte sin syn på saken så här:
"När den vackra svenskan och den icke så vackra engelskan ingå förening, födes däraf ett vanskapligt missfoster. Det har inte namn, men vi kunna kallad det rotvälska.". /Källa: Engelska, öspråk, världsspråk, trendspråk
