”Sluta blunda för
alla som dör i
överdoser”
DEBAT
Under de senaste tio åren har 5 600 personer dött till följd av narkotikaöverdoser, 2 700 har omkommit i trafiken, drygt 1 000 har drunknat och 400 mist livet på jobbet. Gemensamt för dem alla är att de omkommit i en dödsolycka, det vill säga en oförutsedd, oavsiktlig händelse som orsakar kroppsskada och död.
540 personer – i genomsnitt tio i veckan – mister livet under ett år till följd av en överdos narkotika¹. En viss minskning har skett under senare år till följd av rättsväsendets insatser mot den mycket potenta drogen fentanyl. Ändå ligger Sverige kvar i toppskiktet, både inom EU och bland OECD-länderna, när det gäller antal döda i överdoser i förhållande till folkmängden.
Faktum är att så många omkommer i överdoser att det märks på den totala dödligheten.
Under perioden 2000-2017 låg den totala dödligheten bland unga vuxna i Sverige på ungefär samma nivå hela perioden, samtidigt som den sjönk med 42 procent bland unga vuxna i Västeuropa som helhet². Den främsta förklaringen till den negativa utvecklingen i Sverige är den narkotikarelaterade dödligheten, främst orsakad av heroin, fentanyl, buprenorfin, metadon, oxikodon, tramadol och andra opioider. Utvecklingen i Sverige går därmed på tvärs mot trenden i Europa och liknar mer den i USA, där så många omkommer i överdoser att medellivslängden i landet sjunker.
Annons
Låt oss jämföra två typer av dödsolyckor som är varandras motsats när det gäller utveckling över tid: trafikolyckor och överdoser. Under 2006 omkom 445 personer i trafiken och 299 i överdoser. Ett drygt decennium senare, 2019, var bilden den omvända – 221 döda i trafiken och 540 döda i överdoser. Antalet omkomna i trafikolyckor minskade med 50 procent samtidigt som antalet omkomna i överdoser ökade med 81 procent.
Trafikolyckor med dödlig utgång får med all rätt stor uppmärksamhet. Överdoserna som kräver mer än dubbelt så många liv röner däremot inget nämnvärt intresse. Hur kan det komma sig? Och varför lyckas vi så mycket bättre med att minska trafikdöden? Vi tror att svaret har att göra med hur man ser på det långsiktiga målet. Är det att förhindra död och allvarlig skada eller handlar det om att minska antalet trafikolyckor respektive antalet narkotikabrukare?
I båda fallen vägleds arbetet av en nollvision. På trafiksäkerhetsområdet innebär nollvisionen att arbetet i första hand inriktas på händelser som medför att människor dödas eller skadas allvarligt. Den kräver inte att alla olyckor som leder till egendomsskador eller lindriga personskador måste elimineras. Människor gör misstag och olyckor kan inte undvikas helt. Vägar, gator och fordon måste anpassas till denna förutsättning.
På narkotikaområdet innebär nollvisionen ett narkotikafritt samhälle. Där trafiksäkerhetspolitiken säger ”ingen ska dö i trafikolyckor”, säger narkotikapolitiken ”ingen ska knarka”. Prio ett är att hindra unga från att prova narkotika. Därför ligger fokus på det första ledet och inte på att förhindra allvarliga skador och död. Hög dödlighet ursäktas med låg användning av narkotika.
Annons
Men varje dödsfall är en tragedi, oavsett vilken typ av olycka som förorsakat döden, och borde föranleda en grundlig undersökning av de händelser och omständigheter som lett till döden. Så sker när det gäller trafikolyckor, men inte vid överdoser.
Sverige ligger i framkant när det gäller rättsmedicinsk analys. I stort sett alla som är under 65 år och dör en onaturlig död genomgår en rättsmedicinsk obduktion, inkl. en rättskemisk analys för att urskilja läkemedel och narkotika som kan ha bidragit till dödsfallet. En hel del statistik finns, men den är översiktlig och används främst till att följa utvecklingen och rapportera en gång om året och inte som underlag för narkotikapolitiska beslut.
Oförmågan – eller oviljan – att agera för att få ner de höga narkotikarelaterade dödstalen står i skarp kontrast till den väl genomtänkta strategin för att minska antalet döda i trafiken. Trafikverket gör en djupstudie av varje dödsolycka som sker på vägar och gator. Information om händelsekedjan samlas in från bland andra polis, räddningstjänst, sjukvård och bärgningsföretag och analyseras med syfte att identifiera var kedjan hade kunnat brytas. Sammanställningar och analyser av djupstudierna används sedan som underlag i det omfattande och framgångsrika arbetet för att förbättra trafiksäkerheten.
Något liknande behövs på narkotikaområdet. Om befintlig statistik sammanställs, analyseras och presenteras på ett sådant sätt att den kan användas till att urskilja riskfyllda mönster av droganvändning och risker i form av nya substanser eller kombinationer har vi kommit en bit på vägen. Men det räcker inte. I de flesta fall vet vi ingenting om vad som föregått dödsfallet. Därför behövs djupstudier i form av överdosutredningar som kartlägger den kedja av händelser som lett till döden.
Annons
Den som omkommit i en överdos måste få bli mer än en siffra i statistiken. Läget är allvarligt och har varit så under lång tid. Det är dags att tillsätta en haverikommission för att granska politikens misslyckande när det gäller att förhindra överdoser med dödlig utgång. Kommissionen bör också föreslå åtgärder som vänder utvecklingen och påtagligt minskar risken att dö till följd av överdosering. I uppdraget bör ingå att utforma ett uppföljningssystem liknande de djupstudier som idag görs av Trafiksäkerhetsverket.
Därutöver föreslår vi att en rad åtgärder, som vi redan nu vet är verksamma, vidtas skyndsamt:
- Utdelning av motgiftet naloxon i form av nässpray bör utvidgas till att också gälla familjemedlemmar och andra närstående. Även poliser, ordningsvakter och personal på behandlingshem och härbärgen bör utrustas med naloxon.
- Regioner och kommuner bör anordna utbildning i hur man känner igen och häver en överdos. Utbildningen bör erbjudas narkotikabrukare, deras närstående och andra relevanta personer som i sin verksamhet kan tänkas möta personer med risk för överdos.
- Kampanjer riktade till frivilligorganisationer och andra stödverksamheter bör utformas för att göra dem medvetna om att risken för överdos är förhöjd den närmaste tiden efter frigivning eller utskrivning från vård och att det krävs särskilt stöd för att förhindra återfall.
Strax före sommaruppehållet fick regeringen bakläxa av riksdagen för sitt förslag till ny strategi för politiken vad gäller alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS). Riksdagen ansåg att vaga formuleringar gjorde strategin otydlig och skickade tillbaka den till ritbordet. Vi uppmanar regeringen att ta tillfället i akt och visa i politisk handling att alla människors liv är lika mycket värda. Ingen ska dö till följd av en överdos.
Christina Gynnå Oguz
tidigare departementsråd med ansvar för narkotikafrågor, tidigare chef för UNODC Afghanistan
Björn Fries
tidigare nationell narkotikapolitisk samordnare
1. Olika siffror figurerar i debatten. Vi utgår från det (något lägre) mått som Sverige använder i rapporteringen till EU.
2. Mortality Trends for Young Adults in Sweden in the Years 2000-2017, Scandinavian Journal of Public Health, Mach 25 2021.