 |
Klara Hradilova Selin, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå) inledde onsdagens presskonferensen med att berätta om rapportens resultat och att den tagits fram på uppdrag från regeringen. En av slutsatserna är att det dödliga skjutvapenvåld ökat i Sverige under de undersökta åren, år 2000 till 2019.
– Från 2013 någonstans vänder trenden uppåt och det är just dödligt våld med skjutvapen som står bakom ökningen, säger hon.
Detta sker under en period när det dödliga vapenvåldet generellt sett minskat i Europa. Störst nedgång har det varit i Balkan, Baltikum och Finland där skjutvapenvåldet var som högst tidigt under 2000-talet. År 2000 låg Sverige relativt lågt och i jämn nivå med andra länder i Västeuropa som Sverige nu gått om. Sverige har även gått om länderna i Sydeuropa som tidigare haft högst nivåer.
– Även i Italien är nivåerna i dag lägre än i Sverige, säger hon.
Bland de 22 jämförda länder har Sverige har haft den tydligaste ökningen och sedan 2018 är Sverige i topp när det gäller dödligt skjutvapenvåld.
– Man ser ganska tydligt att den ökningen som Sverige visar upp inte går att observera någon annanstans i Europa, säger säger Klara Hradilova Selin
Enligt Brås studie har åtta av tio dödsskjutningar som inträffade i Sverige mellan år 2000 och 2018 skett inom någon form av kriminell miljö. När det gäller dödligt skjutvapenvåld i andra miljöer, som inom familjer, ligger Sverige betydligt lägre än exempelvis Finland. Vid den typen av brott handlar det oftast om lagligt ägda vapen, medan det inom kriminell miljö oftast är insmugglade vapen.
– Man kan säga att när någon skjuts ihjäl i Sverige är det nästan alltid i kriminell miljö. Och nästan alla övriga fall är inom familjen, säger Klara Hradilova Selin
När jämförelsen gäller alla olika typer av dödligt våld ligger Sverige inte lika högt i jämförelsen.
– Mest intressant att jämföra med här är England och Wales. Där finns dokumenterad ökning av dödligt våld från 2014. Dock inte med skjutvapen utan med kniv. Men det är i en liknande kontext – det är unga män i kriminella miljöer som går att koppla till narkotikahandel, säger Klara Hradilova Selin.
Trenden med knivvåld syns inte i Sverige.
– När det gäller knivrelaterade fall eller annat vasst föremål ser vi ingen tydlig trend i Sverige. Men det är ungefär lika vanligt som dödligt skjutvapenvåld i Sverige i dag eftersom skjutvapenvåldet gått upp.
När det gäller övriga typer av dödligt våld, där varken skjutvapen eller kniv använts, ligger Sverige lägre och där syns en mindre en svag minskning.
Klara Hradilova Selin berättar att det finns en trend av att den globala minskning av dödligt våld som tidigare kunnat ses har avstannat de senaste åren. Flera länder i Europa pekas ut som drabbade av gängvåld och drog- och vapensmuggling ser ut att öka.
Rapporten har också försökt ta reda på varför just Sverige drabbas så hårt. Riskfaktorer, som att det finns områden där förtroendet är polisen är lågt, finns även i andra länder.
– Därför kan vi inte helt förklara varför Sverige är mer drabbat, säger Klara Hradilova Selin
I rapporten observeras hur skjutningar ger en typ av ”smittoeffekter” som bland annat gör att synen på skjutvapenvåld förändras och att tröskeln för att använda skjutvapen blir lägre hos de inblandade. Detta är ett mönster som synts i forskning från andra länder, bland annat USA.
Därefter tog Håkan Jarborg, chef för Utvecklingscentrum Syd vid.
– Det är en intressant rapport även om den är nedslående. Den bekräftar det vi sett sedan tidigare, nämligen att det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige är unikt jämfört med andra länder i Europa. Men också att det inte finns några tydliga förklaringar till varför, sa han.
Han menar att det är en komplex bild som målas upp, både när det gäller förklaringar till våldet och faktorer kring det förebyggande arbetet.
– Det den här rapporten visar är att det som oftast brukar användas som förklaring till skjutvapenvåld, som narkotikahandel exempelvis, enskilt inte duger som enskild förklaring och att det inte är narkotikan i sig som driver skjutvapenvåldet.
Han berättar att många av de här brotten sker inom lokala kriminella miljöer där personliga relationer och konflikter ofta spelar roll.
Håkan Jarborg tog även upp Group Violence Intervention (GVI), en strategi som använts i Malmö de senaste åren. Han menar att rapporten tyder på att det är en strategi som fungerar.
Presskonferensen gick vidare med Karin Svanberg, enhetschef, Brå. Hon berättade att Brå tog fram flera förslag till metoder för att motarbeta våldet när ökningen syntes. Men då det inte räckt har de tagit fram GVI-strategin.
– Där har vi en strategi som nu ser lika lovande ut som när den presenterades, sa hon.
Tanken med GVI är att fokusera på den våldsspiral som skjutningarna startar och på den gruppdynamik som ligger bakom dem. Tanken är att kyla ner de miljöer där skjutningarna sker.
– Men också att ge stöd till de som vill hoppa av den här kriminella livsstilen, sa Karin Svanberg.
Mot slutet av presskonferensen kom åter frågan om varför Sverige sticker ut i negativ bemärkelse när det gäller dödligt skjutvapenvåld.
– Det vet vi helt enkelt inte. Vi kan inte peka ut någon specifik orsak till varför Sverige sticker ut. De riskfaktorer som finns här finns även på andra platser, säger Klara Hradilova Selin och tillägger att det kan handla om subtila mekanismer som sätter igång en våldsspiral.
Klara Hradilova Selin avslutar presskonferensen med att svara på frågan om det finns något annat land som ligger sämre till eller haft en liknande eller värre utveckling än Sverige.
– När det gäller dödsskjutningar har vi inte kunnat se något land som har högre nivåer. Samtidigt har vi inte kunnat göra exakta jämförelser i alla länder eftersom det finns en jämförelseproblematik. Men i det vi har gjort har vi inte kunnat se något land som har högre nivåer av dödskjutningar, säger hon.
