 |
| Elektronmikroskopibild av hur det nya coronaviruset (gulfärgat) tar sig ut ur en infekterad cell. Foto: NIAS-RML/AP/TT |
Den vanliga säsongsinfluensan dyker upp så regelbundet varje vinter att man nästan kan ställa klockan efter den. När våren närmar sig klingar den av. Många sjukdomar uppvisar liknande mönster för olika årstider. Det här beskrevs redan för 2 500 år sedan av Hippokrates – och den stora frågan är om covid-19 kommer att uppföra sig på liknande sätt.
Problemet är att ingen vet ens varför de välkända sjukdomarna uppför sig som de gör.
– En sak som fascinerar mig är att det går att hitta ett visst virus som toppar för så gott som varje månad på året, säger den amerikanske virologen Neal Nathanson vid University of Pennsylvania till tidskriften Science.
RS-virus frodas exempelvis på vintern, vattkoppor är vanligare på våren och polio hade – innan vaccinet kom – utbrott under sommaren. Sådana här virus förekommer bara under högst en tredjedel av året. Men varför?
Nakenvirus ger ledtrådar
En ledtråd kan vara att titta på de virus som inte har någon uppenbar säsongvariation alls, till exempel rhinovirus som orsakar vanlig förkylning. Provtagningar visar att rhinovirus förekommer i andningsvägarna hos personer under drygt 80 procent av årets dagar. På samma sätt är det med förkylningar som orsakas av vissa adenovirus.
Dessa virustyper har en viktig egenskap gemensam – de är så kallade nakenvirus, som saknar det skyddande hölje som andra virus har. Studier pekar på att just membranet tycks vara extra känsligt för variationer i luftfuktighet, vilket skulle kunna förklara en säsongsbundenhet.
– Höljevirus har ett väldigt tydligt säsongsmönster, säger den brittiske virologen Sandeep Ramalingam vid University of Edinburgh till Science.
Luftfuktigheten spelar roll
Tillsammans med sina kolleger har han under flera års tid samlat in drygt 36 000 prover från personer som sökt vård för olika luftvägssymtom.
– Det är något hos höljet som är extra känsligt när luftfuktigheten ändras hastigt, säger Ramalingam.
Andra studier visar att flera av de virus som på olika sätt sprids via luften eller via små droppar smittar mer effektivt ju lägre luftfuktigheten är – och den är normalt lägre under vintern, eftersom kall luft inte har utrymme för lika mycket vattenånga som varm luft.
En vanlig förklaring till att lägre luftfuktighet gynnar virusspridning är att viruspartiklarna kan färdas längre i torrare luft, och att våra slemhinnor är känsligare för infektioner. Men detta är ännu inte tydligt visat. Forskarna vet helt enkelt inte varför luftfuktigheten påverkar smittspridningen.
Men går det då ändå att säga något om hur det nya coronaviruset sars-cov-2 kommer att påverkas när sommaren närmar sig och luftfuktigheten stiger? Till att börja finns anledning att misstänka ett säsongsmönster, för alla coronavirus har ett hölje. De två hittills mest aggressiva coronavirusen, sars och mers, ger dock ingen ledtråd. De utbrotten var alltför kortvariga för att visa säsongsberoende.
Utöver sars, mers och det nya coronaviruset sars-cov-2 finns det fyra coronavirus som smittar mellan människor. De orsakar förkylning och andra luftvägssjukdomar – och tre av dem sprids så gott som uteslutande under vintersäsongen.
Sprids i Singapore
Men inte heller det ger några starka ledtrådar, för redan nu finns tydliga bevis på att det nya coronaviruset har förmågan att sprida sig även i ett varmt och fuktigt klimat. Det är exempelvis spridningen i Singapore ett exempel på. Enligt den amerikanska epidemiologen Micaela Martinez vid Columbia University kan det bero på att det än så länge inte finns någon immunitet alls som bromsar virusets framfart.
– Även om det skulle finnas en stor säsongsvariation, så kan viruset trotsa den under lång tid så länge det finns tillräckligt många mottagliga människor, säger hon till Science.
Så frågan om våren kommer att ge oss en stunds andhämtning från det nya coronaviruset är alltså fortfarande omöjlig att besvara – vi får vänta och se.
Fakta: Det nya viruset sars-cov-2
Det nya coronaviruset, sars-cov-2, smittar genom nära kontakt mellan människor.
Det kallas droppsmitta och bygger på att någon som är sjuk har virus i sina luftvägar och slemhinnor som hamnar på någon annan. Det kan smitta till exempel genom att du nyser och någon står nära dig, eller genom att någon får det på händerna och sedan tar sig i ansiktet.
För att det ska vara hög risk för att smittas krävs det att man är nära (närmare än två meter) någon under "längre tid", EU:s smittskyddsmyndighet ECDC har satt gränsen vid 15 minuter.
Det är väldigt osannolikt att bli smittad bara genom att passera någon utomhus eller stå bredvid någon en kort stund i kollektivtrafiken, enligt Folkhälsomyndigheten.
Det första bekräftade fallet av det nya coronaviruset, sars-cov-2, och som ger upphov till sjukdomen covid-19, rapporterades i den kinesiska storstaden Wuhan den 31 december i fjol.
Det finns enligt Världshälsoorganisationen varken vaccin mot viruset eller effektiva behandlingar för att bromsa sjukdomsförloppet, som i de värsta fallen slutar i dödlig lunginflammation.
Källor: Folkhälsomyndigheten och WHO
