 |
| Svensk Universitetsgrammatik för nybörjare av Gunlög Josefsson |
Utdrag ur "Svensk Universitetsgrammatik för nybörjare":
Man kan fråga sig varför det har varit så kontroversiellt med specifika färdigheter och specifik ämneskunskap i just ämnet svenska, och framförallt varför så mycket kritik har drabbat grammatikmomentet.
Ett svar ligger förmodligen i det faktum att rötterna till grammatikundervisningen i skolan ligger i latinet - anledningen till att man studerade grammatik i skolan var ursprungligen att eleverna skulle behärska latin. Detta syfte är sedan länge borta, men spåren verkar förskräcka fortfarande. Latin känns av många som förlegat och omodernt. Inte minst kan man skönja den historiska kopplingen till latinet i de latinska eller latiniserade grammatiktermerna: particip, konjunktiv, neutrum, preteritum...
Ett annat svar på frågan varför grammatiken varit kontroversiell är nog tyvärr att momentet faktiskt har använts som ett disciplineringsmedel.
Ytterligare ett skäl till avogheten mot grammatiken är förmodligen att det är ett abstrakt område, där pedagogiken har varit ganska outvecklad. Abstrakra principer lär man sig genom arbete med konkreta ecempel, men om dessa konkreta exempel består av trista "fylleriövningar" blir resultatet kanske inte så bra.
Ett sista skäl till grammatikens dåliga rykte är nog att det inte har funnits någon ordentlig progression i undervisnigen, Samma sak har tagits upp i fjärde årskursen, som i sjätte, som i nian, som i gymnasieskolan ...
Kontentan av resonemanget är att grammatiken - precis som annat i skolan - behöver en vettig motivering, ämnesmetodisk utveckling och en modell för progression i undervisningen, genom grund- och gymnasieskola.
Att motivera ett skolämne eller ett moment i skolan betyder inte att man med nödvändighet måste kunna tala om för eleverna när och hur de kommer att ha praktisk användning av ämnet eller momentet. Skolans undervisning kan inte begränsas till sådant som elever rimligtvis kommer att ha praktisk nytta av i livet. Det måste finnas plats både åt instrumentellt lärande, d.v.s. kunskaper som är ämnade att komma till praktisk bruk, och rent nyfikenhetslärande. När det gäller andra ämnen är detta inte särskilt kontroversiellt. På fysiklektionerna lär sig eleverna till exempel om atomstrukturer och astronomi, i geografi om olika stenarter, i historia om vikingarnas härjningar i österled och i biologi om fåglarnas höst- och vårflyttningar - detta trots att de flesta inte kommer att ha någon praktisk nytta av dessa kunskaper i livet efter skolan.
Även i svenskämnet måste det finnas plats åt nyfikenhetskunskap,
Den som vill köpa boken "Svensk universitetsgrammatik för nybörjare" gör det naturligtvis helst på nätet. Hos Adlibris kostar den 268:- kr.
