Moln

Med beskrivningen av molnen
måste jag allt skynda mig -
efter bråkdelen av stunden
slutar de att vara si och börjar vara så.

Deras egenhet är
att aldrig upprepa sig
i former, nyanser, poser, arrangemang.

De tyngs inte av minnet av nånting
och höjer sig lätt över skeendet.

Inte kan de vittna om vad det vara månde -
de skingras med detsamma åt olika håll.

I jämförelsde med molnen
verkar livet närmast välgrundat,
nästan beständigt, närapå evigt.

Bredvid molnen
ser till och med stenen ut som en broder
som man kanlita på,
medan molnen är dessa avlägsna, diffusa kusiner.

Människorna får hållas bäst de vill,
sen dör de allihop, en efter en,
för dem - molnen - är det
inget särskilt
underligt med det.

Över hela Ditt liv
och över mitt ännu inte hela
ståtar de i all sin prakt som de alltid ståtat.

De har ingen skyldighet att gå bort i lag med oss.
De behöver inte vara sedda för att hållas sig uppe.

                                            Wislawa Szymborska
                                            Översättning Anders Bodegård