Barn till lågutbildade konsumerar mer vård och använder mer antibiotika

Barn som har lågutbildade föräldrar konsumerar mer vård än motsvarande barn med högutbildade mammor och pappor. Barnen får upp till 25 procent mer medicinsk vård.


Det visar ny forskning från Lunds universitet. Elisabeth Mangrio har i en ny avhandling undersökt hur sociodemografiska förutsättningar och olika riskfaktorer påverkar småbarns hälsa. Hon har även undersökt barnens konsumtion av vård.


Rökning och övervikt bland föräldrar, amning och barnens antibiotikaanvändning är exempel på parametrar som ingått i undersökningen. Slutsatserna visar på ett tydligt mönster där barnens hälsa påverkas av föräldrarnas vanor, beteenden och sociala förhållanden. I kombination med ärftliga riskfaktorer blir det ännu tydligare.


- Barn med lågutbildade föräldrar utsätts i högre grad för olika riskfaktorer. Rökning under mammans graviditet och passiv rökning är exempel. Men det handlar också om socialt och emotionellt stöd, t.ex. tillgång till barnvakt och en trygg relation med föräldrarna, berättar Elisabeth Mangrio.


Forskningsresultaten baseras på en speciellt framtagen enkät som föräldrarna besvarat i samband med barnens åttamånaders- respektive fyraårskontroller vid Malmös barnavårdscentraler. Totalt ingår enkätsvar för ca 9 000 barn från hela Malmö under tidsperioden 2003-2008.


Resultaten har ett stort värde även utanför Malmö, menar Elisabeth Mangrio. Tidigare erfarenheter från liknande forskning visar att de samband man ser lokalt oftast återfinns även i en större befolkning. Däremot kan proportionerna variera.


Några exempel på slutsatser i avhandlingen:
• Antibiotikaanvändningen var högre bland barn med lågutbildade föräldrar. Pojkarna använde dessutom mer antibiotika än flickorna.
• Passiv rökning höjde risken för allergier, framförallt om barnen hade ärftliga anlag för allergier. Då syntes en kraftigt ökad risk.
• Rökning under graviditeten visade på en ökad risk för fetma. Övervikt hos föräldrarna, passiv rökning och om barnen inte ammades ökade risken ytterligare för fetma.
• Konsumtionen av sjukhusvård var upp till 25 procent högre bland barn med lågutbildade föräldrar. Lång amningstid och deltagande i föräldragrupp är exempel på hälsofrämjande faktorer som kan minska vårdbehovet och som visade sig vara mer vanligt förkommande bland högutbildade föräldrar.


Elisabeth Mangrio är även verksam som barnsjuksköterska vid BVC Lindängen i Malmö. Hon menar att flera av hälsoproblemen kan minskas genom förebyggande arbete, riktat till rätt grupper:


- Rökning under graviditeten var fem gånger vanligare bland lågutbildade än bland högutbildade. Det förebyggande arbetet kan bli bättre än idag - det är viktigt att de blivande mammorna får tydlig och konkret information om riskerna för deras barn.


Elisabeth Mangrio disputerar på sin avhandling, Epidemiological studies of sociodemographic factors, early life factors, health, and medical care consumption among small children, den 9 december i Malmö.