Sufimuslimerna vinner mark. Kramade av väst och förenade av en önskan om att visa en fredlig, demokratisk bild av islam så expanderar de i många olika länder. Simon Stjernholm vid Lunds universitet har studerat en av de mest framgångsrika sufirörelserna under 2000-talet, i sin avhandling Lovers of Muhammad: A Study of Naqshbandi-Haqqanis Sufis in the Twenty-First Century.
I mitten av 1900-talet förutspådde många att sufismen med sin islamska mystik var på väg att dö ut. Virvlande dervischer, böner vid helgongravar och andra traditionella ritualer trodde man inte skulle ha någon plats när de muslimska samhällena moderniserades. Men sufismen dog inte. Istället fick den ny kraft i kölvattnet efter elfteseptember-attackerna. Sufierna propagerar för kärlek och fred och i kampen mot terrorismen valde politiker i t ex USA, Europa och Centralasien att sluta allianser med sufimuslimer i olika länder.
 |
| Från nätet |
Simon Stjernholm har särskilt studerat en av de mest expanderande sufiordnarna i sin avhandling. De har sitt högkvarter i London och på Cypern men har lyckats etablera sig i breda grupper i olika länder och har på så sätt förenat lärljungar över både etniska och kulturella gränser. Efter attackerna i Londons tunnelbana 2005 lyckades deras talesman Shayk Kabbani föra samman många olika sufiordnar och Sufi Muslim Council bildades. Kabbani kritiserade redan existerande muslimska organisationer hårt i samband med terroristattackerna och nu pågår en strid inom islam om vem som ska få föra islams talan.
− Inom sufismen finns det en stor frustration över hur bilden av islam har kidnappats av extremister, de vill vara en motbild.
Naqshbandi-Haqqani-rörelsen har varit ovanligt duktiga på att kommunicera detta budskap, både till politiker och media och inom den muslimska gemenskapen. I Simon Stjernholms studie ingår omfattande fältstudier av hur Naqshbandis-Haqqani-rörelsens liv, han studerar både medlemmarnas vardagsliv och hur den slipade gruppen runt Kabbani har lyckats knyta folk till sig och ge sufierna en röst i det brittiska samhället. Kabbani har också drivit en stor bokproduktion det senast decenniet, med bland annat översättningar av kända sufi-verk. Sufismen har genom tiderna haft många stora konstnärer och litterära hjältar. Här har brittiska och amerikanska medborgare som konverterat spelat stor roll som översättare.
− Min slutsats är att det pågår en global trend, sufismen växer och får mer att säga till om istället för att dö ut. Ett viktigt tecken på detta är att allt fler inflytelserika, lärda muslimer säger sig representera ”traditionell islam” med starka band till sufism.
Simon Stjernholm menar att västs kramande av sufi-rörelsen inte är okomplicerat, eftersom det inte är självklart att sufi-grupper är mer demokratiska än andra muslimska grupper. Det sociala sammanhanget avgör hur sufism praktiseras.
Simon Stjernholm är doktorand i islamologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap. Han disputerar den 1 juni.
_______________________________________________________________________
Sufism (arabiska: تصوف, taṣawwuf med betydelsen "initiation"; persiska: صوفیگری, sufigari) är en samlingsbeteckning för den andliga eller esoteriska aspekten inom islam. Sufism kan sägas vara sättet att uppnå full harmoni och balans. Sufiernas erfarenheter och läror är att vi, genom att rena sinnet från allt som inte är av Gud och förstå att kärleken är Guds sanna väsen, kan nå fram till den upplysning som öppnar medvetandet. Där sharia (lagen) företräder den yttre eller exoteriska dimensionen av religionen brukar sufismen definieras som islams inre dimension eller esoterism. Sufismen lägger till skillnad från andra riktningar inom islam med andra ord betoning på religionens och hjärtats inre sanningar. Kärleken har en central roll i sufismen och enligt många sufier är Guds själva väsen kärlek.
Sufier, det vill säga utövare av denna muslimska mystik, kännetecknas av sitt sökande efter personlig, oförmedlad och omedelbar kontakt med Gud samt av en kunskap om den gudomliga kärlekens och vishetens uppenbarelser. På de islamiska språken kallas sufier vanligtvis för dervischer (på persiska "fattig" eller "fuqara" (och arabiska, plural av "faqir") /Wikipedia
_________________________________________________________________________
FAKTA (ur Svenska Dagbladet)
Islams mystiska gren
Sufismen är islams mystiska gren. Bland sufismens många ordnar och inriktningar är Mevleviordern och dess virvlande dervisher mest kända.
Mevlana Jelaleddin Rumi, vanligen kallad Mevlana eller Rumi, var en sufistisk poet född 1207 i nuvarande Afghanistan. Han levde senare i nuvarande Iran och den sista delen av sitt liv i Konya, Turkiet.
Mevlanas grav ligger i ett sufikloster som efter den turkiska republikens bildande omvandlats till museum. Graven är en av islams mest välbesökta vallfärdsplatser.
Den turkiska republikens grundare Atatürk förbjöd sufiordnarna som ett led i bildandet av en sekulär stat i början av 20-talet. Förbudet upphävdes 1950.
Bland kulturpersonligheter som utövat eller inspirerats av sufismen märks Gunnar Ekelöf, Torbjörn Säfve, Mohammed Omar, Ashk Dahlén och Doris Lessing.
