Antalet rapporterade allvarliga svenska sjukdomsfall, med diagnosen HUS, har ökat kraftigt på bara några få dagar och är över det normala i Sverige. Prover visar att det troligen rör sig om samma ehec-bakterie som i det tyska utbrottet.
Smittskyddsinstitutet kartlägger nu med övriga smittskyddsmyndigheter i Sverige hur smittvägarna ser ut för de svenska fallen i Tyskland. Sedan slutet av april har man där upptäckt 214 fall av HUS och flera hundra fall av ehec-infektioner. Så många fall under så kort tid är mycket ovanligt. Ehec är en allmänfarlig och anmälningspliktig sjukdom.
Smittskyddsinstitutet ser allvarligt på läget och uppmanar sjukvården till ökad vaksamhet mot patienter som söker vård för ehecsymptom som blodiga diarréer och buksmärtor. Dessa ska snabbt undersökas och provtas för ehecinfektion.
SVENSKA DAGBLADET
PRESSMEDDELANDE På grund av ett stort pågående EHEC-utbrott (Enterohemorragisk E.coli-infektion) i Tyskland uppmanas nu tysklandsresenärer att vara extra försiktiga. Smittskyddsinstitutet (SMI) uppmanar sjukvården till ökad vaksamhet på patienter som söker vård för EHEC-symtom som diarré, blodig diarré och buksmärtor och som rest i Tyskland under maj månad.
_______________________________________________________________________
Sjukdomsinformation om Enterohemorragisk E. coli-infektion (EHEC)
Annan benämning: VTEC, STEC
EHEC som orsak till blodig diarré är känd sedan 1977, och toxinet kunde påvisas 1982. Sjukdomen är spridd över hela världen och flera stora utbrott har rapporterats. Sjukdomen är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Benämningen av sjukdomen varierar och kan förvirra begreppen, enterohemorragisk E. coli (EHEC) används ofta i Sverige. I många länder används en annan klassifikation, som till exempel verotoxin-producerande E. coli (VTEC) eller shigatoxinproducerande E. coli (STEC). VTEC används för att benämna sjukdomen bland djur i Sverige.
I Sverige rapporteras cirka 300 fall bland människor varje år och av dessa är ungefär hälften inhemskt smittade. Den vanligaste åldersgruppen bland fallen är barn under fem år. EHEC-fallen rapporteras med en geografisk skillnad, med flest fall från länen i södra Sverige. Flest inhemska fall anmäls under sommarmånaderna.
I slakteristudier utförda 2005-2009 har cirka tre procent av nötkreaturen utsöndrat VTEC O157.
Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning
EHEC producerar ett gift (toxin) som svarar för många av sjukdomssymtomen. Flera serotyper kan orsaka sjukdom, den vanligaste vid utbrott har varit EHEC O157.
Idisslare, framförallt nötkreatur, är reservoar för VTEC. Smittan kan spridas via kontakt med dessa djur eller kontakt med deras gödsel, men också via förorenade livsmedel eller förorenat vatten. Utbrott har beskrivits från många olika typer av livsmedel, som opastöriserad mjölk, opastöriserad äppelcider, yoghurt, sallad, salami, medvurst, rostbiff och hamburgare. Människor har också insjuknat efter friluftsbad i förorenat vatten eller efter att ha druckit smittat kommunalt vatten. Även smitta från person till person förekommer.
Inkubationstiden är vanligen tre till fyra dygn (ett till åtta dygn).
Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik
Sjukdomen har främst associerats till en blödande grovtarmsinflammation (hemorragisk kolit). I sjukdomsbilden kan dock ingå såväl oblodiga som blodiga diarréer, sönderfall av de röda blodkropparna och njursvikt (hemolytiskt uremiskt syndrom – HUS), andra koagulations- och blödningsrubbningar samt neurologiska symtom. Asymptomatiska bärare av EHEC förkommer.
Ofta börjar sjukdomen med magkramper och diarré, men sällan feber. Illamående och kräkningar kan förekomma. Efter två till tre dygn kan diarrén bli blodtillblandad. Sjukdomen går normalt över inom en vecka. Hos cirka fem procent av patienterna (framför allt barn under fem år och gamla) utvecklas HUS, som uppträder inom två till 14 dygn. Njurarna skadas med njursvikt som följd. Trombocyterna, ”blodplättarna”, kan sjunka så lågt att blödningar uppträder. HUS kräver ofta intensivvårdsbehandling och dialys.
Diagnosen ställs genom odling från avföringsprov och PCR-teknik. EHEC-bakterien finns i hela världen. Relativt stora utbrott har förekommit i Kanada, USA, England, Tyskland, Japan och i Sverige.
Antibiotikabehandling rekommenderas inte vid EHEC-infektion.
Allmänt förebyggande åtgärder
God hand- och livsmedelshygien förebygger smitta. Smitta från person till person förekommer, vilket understryker betydelsen av en mycket god hygien vid inträffade fall. Väl genomstekt kött, minskar risken för smitta. Mjölk ska vara pastöriserad eller kokt, skölj grönsaker, sallat och frukt. Man bör tvätta händerna efter kontakt med nötkreatur.
Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott
Infektion med enterohemorragisk E. coli (EHEC) är enligt Smittskyddslagen en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI). Vid misstänkt livsmedels- eller vattenburen smitta skall miljökontoret eller motsvarande i kommunen informeras, vid misstänkt djurkontakt görs anmälan även till länsveterinären.
SMITTSKYDDSINSTITUTET (http://www.smittskyddsinstitutet.se/)
________________________________________________
Salatgurken aus Spanien als Träger identifiziert
Das Hamburger Hygiene-Institut hat Salatgurken aus Spanien als Träger der gefährlichen Ehec-Erreger identifiziert. Aus dem Ausland wurden unterdessen erste Infektionen gemeldet, Schweden mahnt zur Vorsicht bei Reisen nach Deutschland.
Spanska gurkor skulle alltså vara smittkällan (?)
Igår köpte jag billig gurka på ICA MAXI i Birsta (Sundsvall): 2 st för 10:- kr.
Enligt märkningen är gurkorna svenskodlade.
Den som lever (överlever) får se.
