Nordisk rapport om tungmetaller och jod i alger
2023-01-24
Alger kan bli ett värdefullt tillskott som livsmedel för jordens växande befolkning, och för att vi ska kunna anpassa oss till mer miljövänliga matvanor, anser FN. Men för att kunna använda alger som mat inom Norden krävs kunskap, annars finns det en risk att vi får i oss för mycket tungmetaller. Det framgår i en ny rapport från Nordiska ministerrådet.
Baserat på nuvarande kunskap om alger är det kadmium, arsenik och allt för stor mängd av näringsämnet jod som är de största riskerna, även för alger som skördats i Norden. Det krävs mer kunskap, men den nordiska rapporten kan fungera som en riktlinje både för den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och företagen.
Efsa har konstaterat att det kan finnas risker med att äta alger, ändå finns det i dagsläget ingen specifik livsmedelslagstiftning om alger inom EU. År 2020 skapades därför ett gemensamt nordisk projekt finansierat av Nordiska ministerrådet, bestående av livsmedelsverken i Danmark, Island, Färöarna, Sverige och Norge. Det gemensamma målet var att ta fram en enad nordisk strategi för att hantera risker med alger och tång som livsmedel. Rapporten från Nordiska ministerrådet är en del av detta.
Stor variation både inom och mellan olika algarter
I rapporten framgår att mängden tungmetaller och jod påverkas av alg-art, ålder, algens växtplats, vattenkvalitet och vilken del av algen som skördats. Hälsofarliga mängder av jod fanns bland annat i sockertång, fingertång och stortare. Störst mängd av tungmetallen kadmium fanns i havskål och blåstång. Framför allt fingertång hade stora mängder av oorganisk arsenik. Rapporten klargör att mängden tungmetaller och jod kan variera mycket både inom och mellan olika algarter.
Fler vill äta alger – nu måste säkrare produktions- och tillverkningsmetoder tas fram
I modern tid har det inte varit svensk tradition att använda alger som mat. Men nu kan man se ett ökat intresse för att äta alger, mycket på grund av ett fokus på en grönare och mer hållbar livsstil.
- Vi har inte samma traditioner och regelverk för hanteringen av alger som livsmedel jämfört med till exempel köttproduktion, spannmål eller grönsaker. Det här är ett nytt område för oss, därför måste vi utveckla säkra metoder för att kunna ta tillvara algerna på bästa sätt, säger Barbro Kollander, senior kemiskt på Livsmedelsverket och medförfattare i rapporten.
Havet kan bidra med hållbara och hälsosamma livsmedel. Barbro Kollander menar att alger kan bli ett nytt bidrag i den nationella försörjningsförmågan, men för att skapa säkra livsmedel behövs lagstiftning och tydliga riktlinjer. Det är viktigt att företagen får stöd att göra rätt från början så att livsmedel gjorda av alger är säkra att äta. En utökad livsmedelsproduktion av alger ställer nya krav på samverkan mellan berörda myndigheter och kanske även nya arbetssätt.
Mer information för journalister:
Livsmedelsverkets presstjänst 018-17 53 40
