Det är inte det lättaste att lära sig ett nytt språk när man är vuxen.
Det är stor skillnad på hur man lär sig ett språk då mot när man är ett litet barn. Det berättar Camilla Bardel, professor i moderna språk med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet.
– Det lilla barnet lär sig utan att bygga på tidigare förvärvade språkkunskaper och strategier för språkinlärning. Man tar in allt omkring sig, alla språkljud och hur språket är uppbyggt. Även grammatiska regler. Det lär man sig mer omedvetet än vuxna, berättar hon.
Ökade svårigheter att lära sig språk kan också vara något som tilltar gradvis
Det här sättet att lära sig språk kallas för implicit inlärning. Det är så man lär sig sitt modersmål. Eftersom man lär sig språket ”automatiskt” kan det för vissa vara svårt att förklara hur grammatiken fungerar. Den kunskapen får man först när man studerar språket.
– Om man studerar ett språk med grammatikbok och en lärare som stöd så lär man sig på ett helt annat sätt. Det kallas för explicit lärande, säger Camilla Bardel.
När man blir större börjar förutsättningarna för att lära sig språket variera. Det finns en så kallad kritisk period, men exakt var gränsen går vet man inte riktigt.
Det innebär inte att man inte kan lära sig språket mycket bra efter denna kritiska period, när den nu infaller, bara att det blir svårare.
– Man har diskuterat det mycket fram och tillbaka inom forskningen. Tidigare såg man det som att den kritiska perioden inföll omkring puberteten, senare började man tänka att det snarare är vid kanske tre eller fyra års ålder, säger Camilla Bardel.
– Ökade svårigheter att lära sig språk kan också vara något som tilltar gradvis. Det behöver inte finnas en tydlig gräns, säger hon.
När man övat upp sin grammatik, byggt på sitt ordförråd och lärt sig ett någorlunda bra uttal upplever många en sorts kunskapsplatå.
Vuxna kan samtidigt lära sig ett nytt språk på en mängd olika sätt. Det kan variera beroende på var man befinner sig, eller på om man är styrd av en lärobok, men också på vilken inställning och motivation man har till att lära sig ett språk, berättar Camilla Bardel.
– En del vill förstå precis hur grammatiken fungerar och lägger mycket tid på att plugga glosor. Andra vill höra språket talas så mycket som möjligt, försöka kasta sig ut och bli tvungna att prata, säger hon.
Hon menar också att man på senare tid börjat ta upp tanken på ”språkbegåvning”.
– Tidigare har man inte velat tala så mycket om det utan hävdat att alla kan lära sig språk. Så är det också – men när man blir äldre är det inte samma sak som när man lär sig ett modersmål från att man är nyfödd. Det är där språkbegåvningen kan komma in som en faktor som gör att somliga har lite lättare för sig än andra, säger Camilla Bardel.
Vi lär oss nya ord även på vårt modersmål under hela livet i princip
Vad det beror på är svårt att förklara, men hon jämför med att vissa är duktiga på matematik, andra på att lära sig flera instrument. Människan är dock mycket kapabel att lära sig i alla fall grunderna i ett nytt språk om man verkligen behöver det, menar hon.
Och det finns hopp för dem som vill lära sig ett nytt språk även om de börjar komma upp i åren. Det finns nämligen vissa saker som vi blir bättre på ju äldre vi blir.
– Vi blir bättre med åldern när det gäller att analysera språket, förstå och jämföra olika språk och resonera kring hur grammatiken fungerar.
Även ordförråd är något som brukar vara ganska lätt att bygga på som vuxen. Det berättar Marianne Gullberg, professor i psykolingvistik vid Lunds universitet.
– Vi lär oss nya ord även på vårt modersmål under hela livet i princip.
Marianne Gullberg, professor i psykolingvistik vid Lunds universitet.
Svårast är nog dock att hitta tid för att lära sig språket, tror hon.
För när man väl byggt på sitt ordförråd, övat upp sin grammatik och lärt sig ett någorlunda bra uttal upplever många en sorts kunskapsplatå. För att ta sig vidare och känna att man verkligen behärskar det nya språket krävs att man också hanterar fler aspekter av språket.
– Språkinlärning består också av att man ska förstå vad man ska säga i vilket ögonblick. Det har inte med grammatik i sig att göra, säger Marianne Gullberg.
Det kan handla om hur man besvarar en komplimang, eller att man talar på olika sätt i formella respektive informella sammanhang. Allt detta finns i språkkulturen, och det krävs ganska stor kunskap för att avancera dit.
När man når den där kunskapsplatån är det viktigt att försöka omge sig med språket i så stor utsträckning som möjligt, menar Marianne Gullberg. I dag är det lättare än någonsin, eftersom vi har tillgång till exempelvis poddar och filmer på många olika språk.
– Det hjälper om man har lite formell undervisning som ger en verktyg. Det kan sedan kombineras med att försöka använda språket i så många olika sammanhang som möjligt.
På det stora hela är det lättare för en svensk att lära sig tyska än till exempel arabiska
Finns det då något språk som är lättare att lära sig än andra? Svaret är inte enkelt.
– På det stora hela är det lättare för en svensk att lära sig tyska än till exempel arabiska. Dels eftersom det är samma skrivsystem i tyskan som svenskan, men också för att ordförrådet är ganska likt, säger Marianne Gullberg.
I och med att man får grepp om delar av ordförrådet har man en slags nyckel som kan öppna det nya språket. Om varken ordförrådet, grammatiken eller ljuden liknar varandra så är det lite svårare.
– Men samtidigt – om språken liknar varandra för mycket, som norska och svenska, kan det vara ganska svårt att få syn på de områden där språken faktiskt skiljer sig åt. Man missar vissa saker som man kan behöva lära sig, för att man tror att språken fungerar på samma sätt.
Det kan helt enkelt bli som att man härmar hur norska låter snarare än att man lär sig språket på riktigt.
Kan en app erbjuda en genväg till ett nytt språk?
Men hur är det då med språkapparna – kan de erbjuda en genväg in i ett nytt språk? Både ja och nej, säger Marianne Gullberg.
– De flesta apparna är fokuserade på ordförråd och kortare fraser. De fungerar lite som gamla tidens parlörer. Men de kan ge bra extra träning och kan fungera som motivation, säger hon.
– Men det krävs mer än bara en språkapp för att man faktiskt ska lära sig så mycket av ett språk att man kan börja använda det.
Marianne Gullberg har ett tips för den som vill kasta sig ut i språket och konversera. När man lär sig ett nytt språk stakar man sig ofta när man letar efter ord.
– Var uppmärksam på hur det låter när de som talar språket som modersmål stakar sig, säger hon.
Det handlar om ljuden vi stoppar in i meningar när vi tvekar, på svenska är det ofta ”öh”- eller ”eh”-ljud, på engelska mer ett ”umm”.
– Om man tar reda på hur sådana ljud låter på det språk man vill lära sig och försöker lägga sig till med dem, så uppfattas man ofta som bättre på språket än man kanske egentligen är, säger Marianne Gullberg.
En kombination mellan att omge sig med språket och att gå en kurs verkar fungera bra för de flesta människor, berättar Camilla Bardel. Men om man gör bäst i att lägga mest tid på att plugga grammatik eller att försöka prata så mycket som möjligt är individuellt.
– Man ska inte förvänta sig att någon ska kunna tala om för en precis hur man ska göra för att lära sig ett språk på bästa sätt, utan man får pröva sig fram, säger Camilla Bardel.
TEXT
Sofie Österström
sofie.osterstrom@dn.se
