Istäcket i Arktis blir allt mindre och tunnare. Inom några årtionden kan polarhavet bli helt isfritt under sommarhalvåret, trots att jorden borde gå mot en geologiskt kallare period. Denna motsägelsefulla utveckling är orsakad av den globala uppvärmningen. Fast Arktis har faktiskt varit isfritt en gång tidigare, för mellan 8500 och 6000 år sedan. Det kan nu en grupp forskare visa, med hjälp av studier av drivved och strandvallar vid jordens nordligaste kust på norra Grönland.
En internationell forskargrupp med flera forskare från Lunds universitet har gjort omfattande fältstudier längs den grönländska kusten. Målet har varit att bättre förstå klimat- och miljöutvecklingen i detta område under och efter den senaste istiden, en utveckling som omfattar cirka 20 000 år. Forskarna har bland annat kartlagt gamla strandvallar och samlat in drivved.
Resultatet av denna studie publiceras nu i den ansedda tidskriften Science och ger en delvis överraskande, ny bild av Arktis historia. Man har hittills trott att havet i Arktis i stort sett varit istäckt ända sedan slutet av den senaste istiden. Sedan 1980 har sommar-isen i Arktis krympt med hela 40 procent. Om utvecklingen fortsätter kan det arktiska havet vara helt isfritt 2040 eller tidigare.
De strandvalls- och drivvedsstudier som nu publiceras visar att ett i stort sett isfritt Arktis troligen inte är något nytt under solen: under en värmeperiod (det Holocena värmeoptimat) för 8500 till 6000 år sedan var Arktis tvärtom nästan isfritt på sommaren, och gränsen för permanent liggande is längs Grönlands kust gick hela 100 mil längre norrut än den gör idag. Den ökade avsmältningen var orsakad av en högre solinstrålning.
Att havsisen i Arktis i stort varit borta en gång tidigare, men då av naturliga orsaker, är inget argument mot människans roll bakom dagens klimatförändringar. Det är Per Möller, professor i kvartärgeologi vid Lunds universitet, och hans kollegor angelägna om att framhålla.
– Vi är övertygade om att människan ligger bakom dagens globala uppvärmning. Geologiskt sett skulle vi egentligen vara på väg mot ett kallare klimat, så det måste vara människans inverkan som gör att vi i stället fått en uppvärmning, säger han.
För att sätta samman sin bild av utvecklingen i Arktis har forskarna lagt ett pussel med många komplicerade bitar. De viktigaste har handlat om forntida strandvallar och gammal drivved, och att åldersbestämma dessa.
– Strandvallar kan bara bildas när det finns öppet vatten vid kusten. Drivved å andra sidan kommer bara till Grönland när det finns havsis som kan transportera timret, samtidigt som kusten inte får blockeras av permanent liggande is. Är havet öppet ända till Sibirien och Nordamerika sjunker timret på vägen, och ligger det i stället fast is utanför kusten kommer ingen drivved in, förklarar Per Möller.
Även drivvedens härkomst ger viktiga kunskaper. Ved från lärkträd kommer från Sibirien medan ved från gran härstammar från Nordamerikas kust. Trästockarna kan därför visa inte bara isens utbredning, utan också hur havsströmmarna förändrats under olika tidsperioder.
Artikeln heter "A 10 000 Year Record of Arctic Ocean Sea Ice Variability – View from the Beach" och finns publicerad på http://www.sciencemag.org/content/333/6043/747.full
