Ett trettiotal svenska patienter har åkt utomlands och kommit tillbaka med njurar de fått genom organhandel.
Annika Tibell är chef över transplantationskirurgiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge var tidigare under fyra år ordförande över etikkommitten inom internationella The Transplantation Society.
Under de åren hade kommittén fokus på utnyttjandet av fattiga människor inom organhandel, något som fick Annika Tibell att försöka inventera hur det ser ut i Sverige.
Hennes siffror uppmärksammades av Sveriges Radios Vetenskapsradion.
Genom att räkna de fall hon själv sett och genom att fråga runt på andra transplantationsavdelningar har hon hittat ungefär 35 fall de senaste 30 åren där det finns starka skäl att anta att svenska patienter fått tag på njurar genom organhandel.
– Alla transplanterade patienter måste vara i livslång kontakt med vården, därför har vi hyfsad koll på hur många de är, säger hon till Dagens Medicin.
Hon framhåller dock att det inte rör sig om någon exakt statistik och menar att underlaget egentligen är för litet för att det ska gå att dra slutsatser om utvecklingen.
– Det är väldigt små tal här i Sverige. Möjligen har det blivit något vanligare, men det kan också vara att vi har haft ett starkare fokus på det, säger hon.
Lagstiftning kan vara ett sätt att komma åt problemet, men Annika Tibell tycker också att vården har ett ansvar som inte informerat sina patienter tillräckligt.
– Många åker iväg med ofullständig information. De kanske vet att det är etiskt tveksamt, men de känner inte till vilka risker som finns. Många patienter kommer tillbaka med komplikationer, säger hon och berättar att hon också hittat två fall där svenska patienter dött vid illegala transplantationer utomlands.
Från vårdhåll ser hon främst tre möjliga åtgärder för att minska problemet.
– Vi måste informera patienterna bättre, vi måste också bli bättre på att se vilka patienter som är i riskzonen för det här, och vi måste satsa på att korta donationsköerna, säger hon.
