Insamlingen av matavfall i Stockholmsregionen ökar – dubbelt så många kommuner i länet är i gång, jämfört med för två år sedan. Men bristen på anläggningar kvarstår och från samtliga kommuner körs avfallet utanför länsgränsen på lastbil för att bli biogas.
I Huddinge har insamlingen av matavfall från hushållen just startat. Sortering ger rabatt på soptaxan och hittills har 55 procent av villaägarna nappat.
En odör av jäst mat sprider sig när sopbilen backar och tömmer tusentals bruna påsar i ett jättelikt schakt. Platsen är Gladö kvarn i Huddinge och första anhalten för de matrester som här sorteras och bearbetas till en flytande så kallad slurry, ett slam som ska omvandlas till biogas.
Åsa Rensvik, utvecklingsingenjör vid kommunala avfallsbolaget SRV återvinning, kallar biogas för ett framtidens fordonsmedel.
–Stora fordon som bussar och lastbilar kör man inte på el, säger hon.
I Huddinge har insamlingen av matavfall från hushållen just startat. Sortering ger rabatt på soptaxan och hittills har 55 procent av villaägarna nappat. Sara Röstlund som bor i villaområdet Solgård, tycker att det känns bra att sortera.
–Vi har längtat efter den här bruna tunnan. Vi äter mycket grönsaker och det blir otroligt mycket avfall. Det är bra att det görs något nyttigt av det. Vi kommer från Gävle, där den bruna påsen funnits i många år, säger hon.
Storstadskommunerna är rejält på efterkälken med biogasproduktion, men i Stockholm börjar insamlingen av matavfall nu komma igång. Av länets 26 kommuner har 15 startat med insamling från hushållen. En fördubbling jämfört med för två år sedan, då SvD senast undersökte saken.
–Det tar tid att få i gång saker i en storstad där människor lever tidspressat, säger Ingrid Olsson, kommunikationschef vid norr- ortskommunernas avfallsbolag SÖRAB.
I Stockholms stad samlas endast 8 procent av matavfallet in och rötas.
–Nu i sommar inför vi en viktbaserad taxa för villor och radhus. Då blir det tydligare att man tjänar på matavfallsinsamling, och får 300 kronor rabatt på den fasta avgiften. Vi hoppas att det här ska få effekten att fler väljer att sortera ut sitt matavfall, säger Johanna Nilsson, samordnare för matavfallsinsamlingen i Stockholms stad.
Matavfall är en viktig råvara i produktionen av biogas. I de nationella miljömålen har regeringen slagit fast hur stor andel av avfallet som ska samlas in, behandlas och bli till biologiskt drivmedel.
Men det tidigare målet om 35 procents insamling till 2010 klarade inte de svenska kommunerna. För långsamt, enligt organisationen Energigas Sverige, som nu varnar för att inblandningen av fossil naturgas i den svenska fordonsgasen ökar och riktar krav på regeringen om långsiktiga styrmedel för biogas.
–Vi måste ha lite hjälp och stimuli från politiken, så att det lönar sig att sätta upp en anläggning och göra biogas. Om incitamentet finns kommer även insamlingen att gå fortare, säger Anders Mathiasson, vd för Energigas Sverige.
I maj i år kom regeringen med ett nytt, högre insamlingsmål. Hälften av matavfallet ska samlas in, men först 2018. Nu är också det uttalade målet att minst 40 procent matavfall ska rötas till biogas och en mindre mängd komposteras.
–Det är en större vinst med att röta jämfört med att kompostera. När man komposterar tar man reda på näringen, men inte energin som avgår i form av värme, säger Christina Jonsson, handläggare på Naturvårdsverket.
Enligt färsk statistik från branschorganisationen Avfall Sverige ökar nu också den totala mängden insamlat matavfall. Det är storstädernas uppvaknande som antas slå igenom i statistiken.
–Eftersom det varit en eftersläpning i storstäderna så får det stor effekt när det kommer igång där. Där bor ju så många människor, säger Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige.
Ett problem är dock bristen på biogasanläggningar. En poäng med biogasutvinning är att bilar och bussar tankas på klimatvänligt bränsle som tillverkas av lokala sopor.
Så är dock inte fallet i Stockholmsområdet, där avfallet från nio norrortskommuner och Stockholms stad packas om och körs med lastbil till Uppsala och blir biogas till bussarna där.
Från den nya anläggningen i Huddinge i söder transporteras det bearbetade avfallet vidare för rötning i Himmelfjärdsverket i Botkyrka och i Linköping. Nästa steg är att en ny biogasanläggning för rötning byggs av en privat aktör intill SRV:s anläggning i Huddinge.
Åsa Rensvik, utvecklingsingenjör vid kommunala avfallsbolaget SRV återvinning, kallar biogas för ett framtidens fordonsmedel.
–Stora fordon som bussar och lastbilar kör man inte på el, säger hon.
–Vi har längtat efter den här bruna tunnan. Vi äter mycket grönsaker och det blir otroligt mycket avfall. Det är bra att det görs något nyttigt av det. Vi kommer från Gävle, där den bruna påsen funnits i många år, säger hon.
Storstadskommunerna är rejält på efterkälken med biogasproduktion, men i Stockholm börjar insamlingen av matavfall nu komma igång. Av länets 26 kommuner har 15 startat med insamling från hushållen. En fördubbling jämfört med för två år sedan, då SvD senast undersökte saken.
–Det tar tid att få i gång saker i en storstad där människor lever tidspressat, säger Ingrid Olsson, kommunikationschef vid norr- ortskommunernas avfallsbolag SÖRAB.
I Stockholms stad samlas endast 8 procent av matavfallet in och rötas.
–Nu i sommar inför vi en viktbaserad taxa för villor och radhus. Då blir det tydligare att man tjänar på matavfallsinsamling, och får 300 kronor rabatt på den fasta avgiften. Vi hoppas att det här ska få effekten att fler väljer att sortera ut sitt matavfall, säger Johanna Nilsson, samordnare för matavfallsinsamlingen i Stockholms stad.
Matavfall är en viktig råvara i produktionen av biogas. I de nationella miljömålen har regeringen slagit fast hur stor andel av avfallet som ska samlas in, behandlas och bli till biologiskt drivmedel.
Men det tidigare målet om 35 procents insamling till 2010 klarade inte de svenska kommunerna. För långsamt, enligt organisationen Energigas Sverige, som nu varnar för att inblandningen av fossil naturgas i den svenska fordonsgasen ökar och riktar krav på regeringen om långsiktiga styrmedel för biogas.
–Vi måste ha lite hjälp och stimuli från politiken, så att det lönar sig att sätta upp en anläggning och göra biogas. Om incitamentet finns kommer även insamlingen att gå fortare, säger Anders Mathiasson, vd för Energigas Sverige.
I maj i år kom regeringen med ett nytt, högre insamlingsmål. Hälften av matavfallet ska samlas in, men först 2018. Nu är också det uttalade målet att minst 40 procent matavfall ska rötas till biogas och en mindre mängd komposteras.
–Det är en större vinst med att röta jämfört med att kompostera. När man komposterar tar man reda på näringen, men inte energin som avgår i form av värme, säger Christina Jonsson, handläggare på Naturvårdsverket.
Enligt färsk statistik från branschorganisationen Avfall Sverige ökar nu också den totala mängden insamlat matavfall. Det är storstädernas uppvaknande som antas slå igenom i statistiken.
–Eftersom det varit en eftersläpning i storstäderna så får det stor effekt när det kommer igång där. Där bor ju så många människor, säger Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige.
Ett problem är dock bristen på biogasanläggningar. En poäng med biogasutvinning är att bilar och bussar tankas på klimatvänligt bränsle som tillverkas av lokala sopor.
Så är dock inte fallet i Stockholmsområdet, där avfallet från nio norrortskommuner och Stockholms stad packas om och körs med lastbil till Uppsala och blir biogas till bussarna där.
Från den nya anläggningen i Huddinge i söder transporteras det bearbetade avfallet vidare för rötning i Himmelfjärdsverket i Botkyrka och i Linköping. Nästa steg är att en ny biogasanläggning för rötning byggs av en privat aktör intill SRV:s anläggning i Huddinge.
Hälften av landets kommuner, 163 stycken, samlar in matavfall från hushållen. Källa: SvD, Avfall Sverige
Vad gäller saken?
Enligt de nationella miljömålen, som beslutats av regeringen, ska Sverige ha en fossilbränslefri fordonsflotta år 2030. Matavfall är en viktig källa till produktion av biogas som är ett fossilfritt bränsle. 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök och butiker samlas in, och behandlas biologiskt senast 2018. Minst 40 procent ska rötas till biogas, enligt regeringens mål. År 2010 gick 24 procent av matavfallet till biologisk behandling. /Svenska Dagbladet
Anm.: Sundsvalls kommun hänger bra med. Ta bara en sån sak som min bostadsrättsförening i stan
Vad gäller saken?
Enligt de nationella miljömålen, som beslutats av regeringen, ska Sverige ha en fossilbränslefri fordonsflotta år 2030. Matavfall är en viktig källa till produktion av biogas som är ett fossilfritt bränsle. 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök och butiker samlas in, och behandlas biologiskt senast 2018. Minst 40 procent ska rötas till biogas, enligt regeringens mål. År 2010 gick 24 procent av matavfallet till biologisk behandling. /Svenska Dagbladet
Anm.: Sundsvalls kommun hänger bra med. Ta bara en sån sak som min bostadsrättsförening i stan
