Immunförsvar mot hjärntumörer

Nyhetsbrev från Lunds Universitet bör den vetgirige ha. Här det senaste:

En av de allvarligaste formerna av hjärntumör är glioblastom, "glioblastoma multiforme". Tumören är svår att helt operera bort eftersom tumörcellerna växer in i den omgivande friska hjärnvävnaden. En patient med denna sjukdom överlever därför i regel bara ett drygt år efter att tumören upptäckts. Forskning vid Lunds universitet ger nu hopp om att tumörerna i framtiden kan motarbetas av patienternas eget immunförsvar.

En forskargrupp ledd av docenten och överläkaren Peter Siesjö har provat olika sätt att stimulera immunförsvaret med ett "vaccin". Grunden i detta är tumörceller som förändrats genetiskt så att de börjar tillverka ämnen som aktiverar immunförsvaret. De förändrade tumörcellerna (bestrålade så att de inte ska kunna dela sig och sprida sjukdomen) har kombinerats med olika kroppsegna ämnen som ingår i immunförsvaret.

Behandlingen har gett goda resultat i djurförsök: 75 procent av de råttor som fått denna behandling blev helt botade från sina hjärntumörer.

– Människans biologi är ju mer komplicerad, så vi kanske inte kan vänta oss lika bra resultat hos patienter. Men med tanke på patienternas dåliga prognos idag är alla framsteg viktiga, säger doktoranden Sara Fritzell. Hon disputerar i dagarna på en avhandling om den nya behandlingsprincipen.

Att immunförsvaret behöver hjälp med att bekämpa en hjärntumör beror på att tumören i sig har en förmåga att dämpa immunförsvaret. De cellgifter som patienten behandlas med har också en liknande effekt.

De vita blodkropparna, immunförsvarets viktigaste aktörer, finns dessutom i normala fall inte i hjärnan. Skälet är att kroppen vill skydda sig mot att de vita blodkropparna orsakar en okontrollerad inflammation, som skulle vara skadlig just i hjärnan.

– Därför behövs det en extra stimulering, specifikt riktad mot tumören, för att få immunförsvaret att börja motarbeta en hjärntumör, förklarar Sara Fritzell.

Hon har i ett par av sina studier testat att kombinera immunförsvarets aktivering med cellgifter. När cellgifterna tillfördes till hela kroppen, så som de brukar ges till patienter, blev resultatet inte bra. Då påverkades hela kroppen hos försöksdjuren, vilket slog hårt mot deras immunförsvar. När cellgifterna däremot gavs direkt i tumörområdet så förstärkte de positiva effekterna varandra, och hela 83 procent av mössen överlevde.

– Vår tanke är att i framtiden ge patienten cellgifter lokalt redan vid den operation som försöker få bort så mycket som möjligt av tumören. Mer cellgift skulle sedan kunna tillföras via en lokal kateter eller en inplanterad pump. Då skulle cellgifterna inte påverka resten av kroppen utan bara den berörda delen av hjärnan, säger Sara Fritzell.

Peter Siesjö håller nu på med en ansökan om tillstånd för att göra en klinisk studie om immunstimulering – med eller utan lokalt tillförda cellgifter – som en behandling av patienter med glioblastoma multiforme.

Sara Fritzell nås på tel 046-222 14 40 eller 070-743 41 06, sara.fritzell@med.lu.se. Peter Siesjö nås på 046-17 12 74 och Peter.Siesjo@med.lu.se.