Individer med starkt sockersug och som söker spänning har ökad risk för att utvekla alkoholproblem

Lange LA, Kampov-Polevoy AB, Garbutt JC. Sweet Liking and High Novelty Seeking: Independent Phenotypes Associated with Alcohol-related Problems. Alcohol Alcoholism 2010;45:431-6


Forskargruppen från genetiska institutionen vid Univesity of North Carolina har undersökt om kraftigt sug efter sötsaker och spänningssökning (novelty seeking) är oberoende av varandra och ökar risken för att utveckla alkoholproblem bland yngre vuxna. I studien inkluderades 158 friska (39 procent män) individer mellan 20 och 25 års ålder utan anamnes på missbruk eller beroende.


Många individer med alkoholproblem har ett starkt sug efter sötsaker. För de som upplever en påtaglig njutning av sött och andra angenäma upplevelser (naturliga eller drogrelaterade) ökar dopaminpådraget i nucleus accumbens. Det är många vetenskapliga studier som sett ett starkt samband mellan novelty seeking och alkoholberoende, men någon genetisk koppling har ännu inte med säkerhet konstaterats. Resultatet av denna studie är att risk för att få alkoholproblem föreligger vid såväl starkt sötsaksbehov som spänningssökning. Fenotyperna är dock oberoende av varandra men föreligger båda ökar sannolikheten att utveckla alkoholrelaterade problem avsevärt.


KOMMENTAR: EN GRUNDLÄGGANDE kunskap om hur alkoholberoendet utvecklas saknas om än mången forskargrupp sedan decennier letar efter nyckeln till sjukdomsbilden. Otvivelaktigt ligger stor del av alkoholismen dold i arvet och här presenteras en liten möjlig pusselbit.


Den finlands-amerikanske forskaren David Sinclair och hans grupp visade redan 1992 att det fi nns ett samband mellan starkt sockersug och utvecklingen av alkoholism (råttstudier). Det är idag tämligen okontroversiellt påstående att starkt sug efter sött har ett genetiskt ursprung.


Det finns också studier som påvisar samband mellan spänningssökning och risk för alkoholberoende hos individer med familjeanamnes på alkoholism (Grucza et al. 2006).


Den här refererade studien är en liten del i den stora frågan: hur interagerar patofysiologin vid alkoholberoende? På vilket sätt samverkar de olika riskfaktorerna med varandra? Dagens forskare är övertygade om att när vi har svaren på dessa frågor kommer sjukdomen alkoholberoende att få en rad underdiagnoser som har såväl klinisk som behandlingsmässig betydelse. Mycket talar för att alkoholberoende blir ett samlingsbegrepp för ett flertal sjukdomsbilder som kräver olika behandlingsinsatser. Något som i skenet av detta förklarar varför dagens läkemedel vid alkoholberoende ”biter” på vissa patienter medan andra är helt opåverkade.


Åter till studien: det finns mycket som behöver replikeras; studien har sina svagheter, främst i materialets omfång och sammansättning – ingen individ med alkoholberoende inkluderades. Dock är detta arbete en pusselbit i letandet efter de underliggande mekanismer som kan leda till utveckling av alkoholberoende./ Orion Pharma Neurologi
BS