Avancerad tillverkning av spjutspetsar i sten bidrog till att utveckla människans hjärna. Det visar nya rön från arkeologer vid Lunds universitet. Teknologin tog lång tid att lära sig, krävde steg-för-steg-planering och ökat socialt samspel över generationsgränserna. Detta ledde till att den mänskliga hjärnan utvecklade nya förmågor.
För 200 000 år sedan vandrade det runt små grupper av människor i Afrika, som såg ut som oss anatomiskt, men som inte tänkte på samma sätt som vi gör idag. Studier av fossil och mutationstakten hos DNA visar att den människoart som vi alla tillhör – Homo sapiens sapiens – har funnits i 200 000 år. Men de senaste årens arkeologiska forskning har visat att även om de äldsta spåren av moderna människor är 200 000 år gamla, är utvecklingen av modernt kognitivt beteende förmodligen mycket yngre. Under cirka 100 000 års tid levde det människor som såg ut som oss, men som agerade utifrån tankestrukturer vi endast till delar skulle känna igen oss i och som vi idag inte definierar som modernt beteende.
Och det är tiden för denna förändring som forskarna från Lunds universitet studerat. I kommande numret av den välrenommerade tidskriften Journal of Human Evolution presenterar de sina nya resultat om den tidigmoderna människan i dagens Sydafrika för cirka 80 000 år sedan.
Resultaten visar att människor då använde sig av avancerad teknologi för tillverkning av spjutspetsar och att den komplicerade tillverkningen utvecklade människans arbetsminne och sociala liv.
– När teknologin lärdes ut mellan generationerna, från vuxna till barn, blev den en del av ett kulturellt lärande som skapade ett socialt mer avancerat samhälle än tidigare. Detta påverkade utvecklingen av människornas hjärna och kognitiva förmåga, säger fil dr Anders Högberg.
Teknologin ledde till ett ökat socialt samspel inom och över generationsgränserna. Detta skedde på grund av att tillverkningen av spjutspetsar av sten tog lång tid att lära sig och krävde stor kunskap, både teoretiskt och praktiskt. Att tillverka en spjutspets i sten krävde också en förmåga till planering i flera steg. Detta sociala lärande bidrog till att den tidigmoderna människan successivt utvecklade en kognitiv förmåga till att uttrycka symbolik och abstrakta tankar genom sin materiella kultur i form av till exempel dekorerade föremål.
– Utgrävningarna har genomförts i en mindre grotta och platsen vi har undersökt heter Hollow Rock Shelter och ligger 25 mil norr om Kapstaden. Vi samarbetar med Kapstadens universitet och forskningen vi nu har publicerat är del av ett större forskningsprojekt om platsen, säger professor Lars Larsson.
Artikeln heter Lithic technology and behavioural modernity: New results from the Still Bay site, Hollow Rock Shelter, Western Cape Province, South Africa se adress nedan. I artikeln finns det också bilder från grottan och på spjutspetsarna.
http://authors.elsevier.com/offprints/YJHEV1563/70884d412686a738f8080c0e473c6c11
Intressant - Tack Lund
