I våras skulle smittan inte spridas i Sverige – men nu kan vi knappt bli av med den, ens med vaccin. Det finns förklaringar till Folkhälsomyndighetens humörsvängning.
”Help is on its way”, utbrast den brittiske sjukvårdsministern Matt Hancock med anledning av det brittiska godkännandet av ett vaccin mot covid-19.
Hjälp är på väg till britterna alltså, som räknar med att börja vaccinera redan i december. Hancock tillade att ”2020 har varit förfärligt, men 2021 kommer att bli bättre” och att ”vi kommer att ha en sommar nästa år som alla kommer att kunna njuta av”.
Men i Sverige ska vi inte tro det blir sommar, bara för att någon sätter fart på vaccinationen. Regeringskansliets högsta krishanterare Elisabeth Backteman uttalade sig i veckan, och hennes budskap var mycket kärvare än Hancocks.
”Man behöver ha både en fysisk och mental beredskap att hantera pandemin under hela 2021 på alla nivåer i samhället”, sa Backteman i DN. Och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson sa så här vid en pressträff i förra veckan: ”Även om vi kommer igång med vaccinationen efter helgerna så innebär det inte att pandemin och smittspridningen försvinner i samhället. Vi har en lång, lång väg att gå”.
Just Johan Carlsons offentliga uttalanden om vaccinets – långsamma – effekter har fått många skribenter att reagera mot den pessimistiska tonen. Författaren Lena Einhorn, som varit en hårdför kritiker av FHM:s coronastrategi, citerar Carlson från ett möte i början av oktober: ”Ett vaccin kommer inte att ändra situationen, vi kommer att få leva med den här sjukdomen och våra restriktioner i åratal”.
Återhållsamma eller dystra uttalanden om vaccinet kontrasterar inte bara mot britterna, utan också mot FHM:s motsvarigheter i andra länder. USA:s Anthony Fauci sa häromdagen att om bara tillräckligt många vaccinerar sig så kan USA i sommar ha ”tillräckligt med skydd för att pandemin, som vi känner den, kommer att vara nedtryckt väl under risknivån”.
Och Finlands Mika Salminen sa i en intervju med YLE nyligen att om det går ”riktigt bra” så hinner Finland vaccinera en stor del av befolkningen före sommaren.
Men det verkar också som om det har skett en humörsvängning i den svenska expertmyndigheten. FHM gjorde tidigt i våras bedömningen – den skulle senare visa sig överoptimistisk – att det inte skulle uppstå någon samhällspridning i Sverige.
Därefter har myndigheten ordinerat åtgärder som är mindre långtgående än i många andra länder, vilket varit utmärkande för den svenska strategin och mycket uppmärksammat internationellt. Den svenska linjen har hyllats av nedstängningsskeptiker och kritiserats av andra som lättsinnig.
Men när det gäller FHM:s syn på vaccin ligger ordet ”tungsinne” närmare till hands. I maj sa Johan Carlsson att han skulle ”bli förvånad om vi har ett vaccin inom ett år”. Det finns två väldigt olika förklaringar till vaccinpessimismen, en som passar FHM-kritiker och en som tilltalar myndighetens anhängare. Välj själv den som passar bäst.
Den första bygger på att myndigheten hela tiden har antagit att pandemin kommer att bli långdragen och att FHM:s tes – den har drivits av förre statsepidemiologen Johan Giesecke – har varit att till sist kommer alla länder att ha drabbats ungefär lika hårt, oavsett vilken strategi man har följt.
Men med en snabb och effektiv vaccinlösning skulle läget inte hinna jämnas ut mellan länderna. ”Om ett framgångsrikt vaccin kommer, kommer Norge att ha lyckats bäst”, sa Eiliv Lund, professor emeritus i epidemiologi vid universitetet i Tromsø, till SvD i somras.
Den andra förklaringen handlar i stället om att Folkhälsomyndigheten konsekvent håller sin vetenskapliga linje. Man har varit skeptisk mot effekten av nedstängningar och munskydd och man är skeptisk mot vaccin som en snabb frälsning.
Och bland vaccinoptimisterna finns ju politiker som Donald Trump och Boris Johnson – kanske är hoppfullheten egentligen ett uttryck för politisk populism? I så fall precis det som den svenska coronastrategin – med en tung roll för expertmyndigheten – syftat till att motverka.