Läkartidningen för några år sedan.
Kost och motion kan minska
risken för alzheimer
Kombinationen regelbunden motion
och sk medelhavskost, alltså kost rik på
olja, fisk, grönsaker och frukt, minskar
risken för alzheimer. Detta enligt en
studie som presenteras i tidskriften
JAMA. Det rör sig om ett relativt omfattande
material. 1880 amerikaner bosatta
i New York har följts i en prospektiv
kohortstudie mellan åren 1992 och
2006. Deltagarna har regelbundet lämnat
uppgifter om motions- och kostvanor.
Snittåldern bland studiedeltagarna
var 77 år, och under den studerade perioden,
som i genomsnitt uppgick till
drygt fem år, drabbades 282 personer av
alzheimer. Individer som drabbats av
annan form av demens än alzheimer har
inte inkluderats.
Hur nära deltagarnas kost har liknat det
som brukar kallas medelhavskost har
graderats utifrån en tiogradig skala.
Motion har graderats utifrån både den
sammanlagda tid som en individ rörde
på sig under en vecka och graden av motion.
Graden av ansträngning har delats
i tre grupper: ansträngande motion
(löpning), måttligt ansträngande motion
(cykling, simning) eller lätt motion
(promenad eller golf). Det visade sig att
både motion och medelhavskost var två
faktorer som oberoende av varandra
minskade risken för alzheimer. För
både motion och kost noterades ett dosberoende
samband: ju mer motion och
ju mer kosten liknade medelhavskost,
desto lägre risk för sjukdomen. Särskilt
mycket föll alzheimerrisken hos individer
som både åt medelhavskost och motionerade.
För de individer som tillhörde både de 25
procent som åt mest medelhavskost och
de 25 procent av deltagarna som motionerade
mest var alzheimerrisken i storleksordningen
60 procent lägre (mellan
61 och 67 procent) än för de individer
som rörde minst på sig och samtidigt åt
en kost som var minst lik medelhavskost.
Rönen står sig även efter att författarna
justerat för faktorer som ålder,
kön, utbildning, förekomst av depression,
rökning , BMI och deltagarnas genotyp
av apolipoprotein E, vilket har en
välkänd koppling till ökad risk för alzheimer.
Värt att notera är att för att hamna i
gruppen med de 25 procent av deltagarna
som motionerade mest krävdes det
inte överdrivet mycket fysisk aktivitet.
Det räckte med en dryg timmes ansträngande
fysisk aktivitet som aerobics
eller joggning per vecka alternativt
drygt två timmar måttligt ansträngande
aktivitet per vecka. Det gick också
bra med en veckodos på fyra timmar
lättare aktivitet. Slår man ut den lättare
aktiviteten över en vecka räcker det alltså
med daglig promenad på 30 minuter
för att hamna i den grupp som motionerade
mest.
Som en parentes kan man konstatera
att detta säger en del om amerikaners
motionsvanor även om det givetvis bör
betänkas att deltagarna var i 70-årsåldern.
Rönen innebär sammantaget att
man genom relativt begränsad motion
kan påverka risken för att drabbas av
alzheimer substantiellt. Att fysisk motion
påverkar hjärnans hälsa står nu
utom tvivel, det finns ett »överflöd av
evidens för detta«, konstaterar författarna.
Anders Hansen
läkare, frilansjournalist
anders.hansen@sciencecap.se
JAMA.