måndag, februari 21, 2011

Apropå

Spontant:
...FORTFARANDE
När folket reser sig mot diktatorer då känns det mycket bra.
När folket kniper käft, även  i s.k. demokratier , då berörs man och kanske mår mycket man illa.
Under världskriget var slogan i Sverige, och som följdes lojalt: "en svensk tiger". Tyvärr tiges det fortfarande, nu  i slutet av välfärdssamhällets nedmontering.
Vi har fått vad vi förtjänar. Själv har jag motstått hån och annat fegt, och gjort vad jag kunnat och det bästa jag kunnat av min samhällsplikt och protesterat genom t.ex. många insändare.
Nu är det slut med detta; men jag berörs av tystnaden i mitt Sverige.
Det enda som skulle få mig att engagera mig igen, är en slags  revolution för välfärdssamhällets återupprättande. Men något sådant kommer tyvärr aldrig att uppstå. Grannens förehavande är viktigt, men inte välfärdssamhällets nedmontering tycks det.
Tids nog, när vi fullt ut har vår bananrepublik, kommer det att bli uppenbart för de tysta att man felat.